Villkora synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas villkora

Villkora uttalas vill|kora -de.

Villkora betyder föreskriva villkor för och förbinda med villkor.

Ordformer och varianter av villkora

Villkora är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet villkora

Besiktningsklausul – en skrivning i ett köpeavtal av en fastighet som innebär att köpebrevet och pris blir villkorat av besiktningens resultat.

Idén med försäkringsbolag är att mot en avgift (en premie) ta över risken för en viss händelse, eller annorlunda uttryckt: mot förskottsbetalning gör bolaget ett villkorat åtagande om framtida utbetalning. Att utbetalningen är villkorad innebär att det är endast om en ersättningsgill skada inträffar som bolaget ersätter den som har betalat in premier, det vill säga gör sin utbetalning. Till skillnad från sparande innebär försäkringen inte att man kan återfå de inbetalade premierna. Bolagets åtagande utgörs av en diskonterad beräkning av alla ingångna försäkringsavtal, där en grundläggande tanke är att alla åtaganden inte kommer att behöva infrias.

Avkomsträtt, i juridisk text även "rätt till avkomst eller annan förmån av fast egendom", betyder rätt att från viss fast egendom årligen få ut en bestämd mängd av naturaprodukter (exempelvis spannmål, rotfrukter eller ved) eller andra varor (exempelvis klädespersedlar eller stenkol) eller penningbelopp, någon gång även sådana förmåner som skjutstjänster eller uppassning. Även bostadsförmån och brukningsrätt till jordområde (potatisland, kåltäppa) kan, om änågot oegentligt, ingå i en avkomsträtt. Dylik rätt förekom oftast som undantag, villkorat vid avstående av äganderätten till hemman, men även frälseränta och vissa andra onera realia är att anse som avkomsträtter.

Monarkens uppgifter regleras ytterst av grundlagarna. Med 1974 års regeringsform, som trädde i kraft den 1 januari 1975, fråntogs den svenske monarken nästan alla de tidigare grundlagsenliga befogenheterna enligt 1809 års regeringsform som, åtminstone i teorin, var mycket omfattande eftersom de gav kungen all verkställande makt (villkorat att statsrådet hördes och deltog i beslut), krigsmaktens högste befälhavare, och delad lagstiftningsmakt med Riksdagen. I takt med att parlamentarismen etablerades under 1900-talet så var den gamla regeringsformens bestämmelser i många avseenden att likna med en död bokstav eftersom det hade vuxit fram andra styrande normer vid sidan av den dåvarande regeringsformen. Många av monarkens tidigare politiska uppgifter fördes över på riksdagens talman, statsministern eller regeringen kollektivt. Lagar och förordningar i Sverige efter 1975 promulgeras av statsministern eller ett statsråd "på regeringens vägnar" helt utan statschefens medverkan.