Vilsekommen Synonymer Betyder Uttal

• bortkommen
• borttappad
• vilsen

Hur används ordet vilsekommen

1. Därute på Lillholmen i Stockholms skärgård bor familjen Sjölund, som är ganska religiös och anses lämplig att hand om udda exemplar av vilsekommen ungdom som placeras där av Stockholms skyddsföreningar för unga flickor. De har fått ett brev från doktorinnan Faber vid "Kvinnans värn" om att de skall ta hand om en viss Sonja Waller. Hemma hos Sjölunds sitter gamle fiskargubben själv och väntar samt hans hustru Kristina och deras dotter Aina. Han anmärker att det är väl en sån där "fjäril". Olyckligtvis har man sänt stilige Ivar Andersson att hämta Sonja frånärmaste angöringsbrygga för waxholmsbåten. Sonja är en mörk skönhet som gör ett enormt intryck på Ivar som glömmer att han egentligen är förlovad med Sjölunds Aina. Färden tillbaka till Lillholmen tar därför någon timma mer än den borde ha tagit. (källa)
2. Här möter man också den blå blomman, symbolen för romantikens oändlighetslängtan. I Offerdingens hjälte har Hardenberg även gett ett självporträtt. Romanen är en bikt om trånaden och drömmen hos en romantiker, som funnit sig själv men var vilsekommen i världen och vardagen. Hardenberg är en av den tyska romantikens största begåvningar, den mest eteriske och överkänslige av alla i denna krets. Mystiken var för honom en oemotstsåndlig drift och exaltationen ett nära nog normalt sinnestillstånd. Hardenberg samlade skrifter utgavs av Friedrich Schlegel och Ludvig Tieck i 3 band 1803-46 och av Jacob Minor i 4 band 1907. (källa)
3. Ön har varit bebodd sedan 1500-talet. År 1876 startades ett varv på Högmarsö. Det startades på initiativ av flera av redarna i omgivningarna med "Blidökungen" Johan Österman i spetsen. Jonas Petter Elfving från Gävle utsågs till chef för verksamheten. Enligt traditionen var han även med och fångade en vilsekommen näbbval genom att jaga in, stranda och harpunera den i nordostviken på ön. (källa)
4. Med gardet deltog Wahlberg i det rysk-turkiska kriget 1877–1878, vilket han skildrade i Från en härfärd i Turkiet 1877–1878 (1878). Förutom flera arbeten på det militära området redigerade han "Finsk militär tidskrift" 1881–1882, författade flera skådespel, Det omöjliga möjligt (1881), Samhällsuppfostran (1882) och Hörnstenar (1883), berättelsen De kärleksrike (1882) och novellsamlingen Vilsekommen (1884), märkliga såsom de första uppslagen till en modern diktning i Finland. Från 1910 utgav von Wahlberg flera berättelser på tyska. (källa)