Vindöga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vindöga

1. Gipp, vändning undan vinden eller undanvindsvändning, är en manöver i segling där en segelbåt eller ett segelfartyg faller av tills man har vinden rakt akterifrån, låter aktern passera vindögat och fortsätter vändningen tills storseglet (eller det största snedseglet) får vinden in från baksidan och drar den eventuella bommen med sig till den andra sidan. När seglet så bytt sida seglar man för nya halsar, alltså med vinden in från andra sidan. I hård vind kan det vara besvärligt att genomföra en kontrollerad gipp om båten har stora snedsegel satta, medan en undanvindsvändning är odramatisk med råsegelriggade farkoster. (källa)
2. Bidevindssegling innebär att lägga kursen så nära vinden som möjligt utan att tappa för mycket fart – en balansgång mellan att segla för högt, "pina höjd", eller att segla lågt. Då man lägger kursen nära vindögat får man kortare väg men lägre fart, i extremfall så att man mister styrfarten. I synnerhet med vissa segeltyper är en kurs nära vindögat farlig i hård vind, då vinden om den kommer åt seglets läsida kan ställa till med skada. Råriggade båtar kan kapsejsa i en sådan situation. När man seglar med vinden närmare sidan får man högre fart men längre väg. (källa)
3. Stagvändning eller vändning genom vinden är den manöver som innebär att en segelbåt vänder mot vinden och på så sätt byter bog. Stagvändningen påbörjas med att man lovar (styr upp mot vinden) tills fören passerat vindögat, för att då falla av (gira från vinden). (källa)
4. Vindöga, 2000, Farum bytorv i Danmark. (källa)
5. Karaktäristiskt för långhuset är vindögat, rökgångens öppning ovanför gaveln, som lånat sitt namn till ordet för fönster i såväl gaeliskan (fuinneog), norskan (vindu (bokmål), vindauga (nynorska)), danskan ("vindue") som engelskan (window). Huset hade alltså en eldstad i mitten av huset, utan skorsten. Istället leddes röken ut genom vindögat med hjälp av självdrag. (källa)
6. I alla händelser kan många svenskar lära sig förstå danska på autodidakt vis, många danska ord finns även i svenskan. Exempelvis aften det vill säga "afton" eller "kväll". Svårare är de lågtyska ord som exporterats till danskan men inte till svenskan, till exempel isenkram (av medellågtyska isenkram, av fornhögtyska isan "järn") vilket betyder "järnvaror". Motsatsen finns dock också, till exempel kommer ordet "fönster" från medellågtyskans vinster, medan danskan använder en omskrivning av "vindöga", vindue (engelskans window härstammar också från det fornnordiska ord vindauga). (källa)
7. Segling med latinsegel måtte ha varit ett mödosamt företag, då den långa rån vid stagvändning måste föras över helt och hållet till andra sidan. (Dhower lär föredra att göra kovändning, det vill säga vända undan vind i stället för genom vindögat, varvid vinden snarare hjälper till i manövern, än stretar emot.) Dagens latinriggade allmogebåtar ses ibland för ett kortare slag inte bry sig att föra över rån, utan seglar med rån på fel sida om masten, varvid bara den del som är akterom masten kommer att dra, medan den förliga delen närmast backar. För att undvika trassel, behövde rån fästas ett stycke ovanom vantens fästpunkt, och man kunde i allmänhet inte dra något förstag – därför lutades masterna något föröver, och därför är det också ofta meningslöst att ha bogspröt på en latinriggad båt. Ibland drog man dock, åtminstone i västra medelhavsområdet, ett förstag till fockmasten från ett kort bogspröt eller en spetsig galjon som bilden visar. (källa)
8. Hur högt (hur nära vindögat) man kan gå beror på båtens skrovform och typ av rigg. En modern hög och smal rigg tar höjd bättre än de äldre mera långsträckta riggtyperna, som gaffel-, spri och loggertrigg, som i gengäld ofta vinner på undanvindar (vinden akterifrån). Likaså tillåter ett modernt skrov med djup köl att man styr närmare vinden än de äldre, vilka ger större avdrift. (källa)
9. Dejsa är att medvetet eller omedvetet backa med en segelbåt eller röra ett segelfartyg eller en segelbåt bakåt med vindens hjälp. Detta sker genom att man ligger i vindögat utan att seglen är fyllda och pressas bakåt av vinden. Dejsa kan också innebära att strömt vatten gör att båten glider bakåt. (källa)
10. Vid akterlig vind seglar båten på läns och med vinden in snett akterifrån kallas bogen för slör. Halvvind benämns bogen då vinden infaller mot båtens sida och bidevind då vinden kommer snett förifrån. Med vinden stick i stäv ligger båten med fladdrande segel i det så kallade vindögat. (källa)