Vindicera Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vindicera

1. Christian Bülow formulerade vid ett tillfälle tidningens uppgift som "att bekämpa maktens missbruk och vindicera även de arbetande och medellösa folkklassernas mänskliga och medborgerliga rättigheter". Under sonen Waldemars redaktörskap kom tidningen också att utmärka sig för sin humoristiska formuleringskonst. (källa)
2. Petrini fortsätter: "Svårigheten vid denna åsikt torde i korthet kunna uttryckas sålunda: Om, såsom Z:s afsikt är, den formalistiska principen strängt fasthålles, så att det sköna alltjämt fattas såsom den blotta relationen mellan för skönheten själf likgiltiga relationsleder, så blir det, såsom vi skola visa, omöjligt att åt detsamma vindicera någon som helst karakteristisk egenskap. I sin 'Geschichte der aesthetik' grundar Z. formalismens företräde framför 'materialismen' väsentligen på det, såsom det synes, antagliga skälet, att hvarje skönt föremål visar sig för oss såsom skönt endast därigenom, att dess delar stå till hvarandra i viss relation. Men man kan lätt iakttaga, att hvarje bestämning, hvarje egenskap på samma sätt som det sköna kan föras tillbaka till en relation, till ett sammanvara mellan två eller flera förutsatta relationsled. Intet nytt föremål, ingen ny egenskap kan af vårt tänkande fattas framträda i vår värld, på annat sätt än därigenom, att föremål (verkliga föremål, föreställningar, tankar o. s. v.), som förut finnas, ställas i relation till hvarandra, hvarje ord t. ex. förutsätter bokstäfver eller bokstafsljud, af hvilka det bildats genom deras relation till hvarandra, ett nytt träd kan icke tänkas uppväxa utan förutsättning af, att förut finnes ett frö samt jord, luft och vatten och att dessa senare stå i relation till det förra o. s. v.". (källa)
3. Det andra brevet,som av Bo Palmgren på sannolika skäl anses vara adresserat till Wilde, är daterat den 2 december 1732. Nehrman omtalar här, att han till adressaten översänder några disputationer som hållits under hans presidium."i antikviteterna", skriver han, har dt året inga disputationer hållits,men han sänder likväl"de Justo Sveonum in Patriam amore, efter auktor haft det uppsåtet att vindicera våra antikviteter"81)Det heter vidare i brevet,att han inom kort skall översända disputationen"de Jure Patronatus"men att han hos rikshistoriografen vill utbe sig "några Bullas Papales härom. Ty i mina samlingar finner jag ingenting särdeles härom av påvarna vara stadgat vidare än det som i allmänhet stadgas i Jure Canonico, och det lilla som i KK balk finnes".Brevskrivaren har uppenbart brevväxlat med en adressat, som varit väl insatt i den statsrättsliga argumenteringen. Både"vindicerandet av våra antikviteter" och det noggranna observerandet av den kanoniska rätten är ju karakteristika för såväl Nehrmans som Wildes forskning. Bo Palmgren konstaterar, att det föreliggande brevet visar,att Nehrman aktivt deltog i insamlandet av material för disputationerna. Palmgren citerar vidare juridiska fakultetens protokoll, "1733 d.5 januari uppvisade studiosus d:nus Eilert Wettring en disputation de jure patronatus vilken decanus(dvs Nehrman)censurerade sedan han igenomläst". Och vidare:"D.14 april blev den i förra decanatet censurerade disputationen,de jure patronatus,försvarad och hållen"82). Går man till det exemplar av Nehrmans skrift "Jurisprudentia civilis", som innehåller hans egna marginalanteckningar (J140)finner man ,att han i sin framställning tagit stor hänsyn till Wildes "Sveriges beskrivna lagars grund art och upprinnelse(tryckt 1736).Men även Wildes "Historia Pragmatica"har stått på Nehrmans forskarbord.Man kan tillägga,att"Sveriges beskrivna lagars grund art och upprinnelse"från början var ett beställningsarbete avsett att inleda 1734 års lag (det senare tryckt 1736)83) Nehrman har tidigt varit samstämd med de tankegångar, som kommer till uttryck hos Wilde.1729 års "Jurisprudentia civilis" har 1736 nyutgivits med underrubriken "Efter Sveriges rikes år 1734 antagna lag". Några förändringar betingade av den jämförelse med Wildes"Sveriges beskrivna lagars grund art och upprinnelse" som exemplaret J 140 vittnar om, har inte vidtagits. En genomgång av Nehrmans anteckningar i marginalen visar, att den redan 1729 konstaterbara överensstämmelsen mellan Nehrmans och Wildes framställningar har blivit bestående. Man kan utan vidare tala om en juridisk skola i Lund utformad i mycket nära anslutning till Wildes författarskap. Rikshistoriografens arbetsgivare är i sin tur Kanslikollegiet och politiskt hattchefen Carl Gyllenborg, Universitetskansler i Lund. Den senare dominerade dessutom Svea Hovrätt som hade avgörande granskningsuppgifter inför tillkomsten av Sveriges Rikes Lag (1734/1736). (källa)