Vindsfönster Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vindsfönster

1. Ruuthska palatset uppfördes som packhus som så många andra byggnader i Skeppsbroraden. Mot gårdssidan syns fortfarande lastbommen över takfönstret, även gatusidans höga, mittersta vindsfönster indikerar att det användes en gång i tiden för inlastning av varor. (källa)
2. Sveriges äldsta vapenhus är det vid Källa ödekyrka från 1200-talet. I norska Sogndal finns ett tidigt vapenhus från år 1314 som har hört till en gårdskyrka. Sannolikt har seden att bygga vapenhus successivt blivit allt mer etablerad. Många har byggts under första hälften av 1400-talet men ett mycket stort antal har byggts kring år 1500 eller i början av 1500-talet. Utvecklingen är svår att bedöma eftersom många vapenhus kan ha varit byggda i trä och rivits. De flesta vapenhus är byggda i en våning med ingång från sydsidan och täckta av mer eller mindre branta sadeltak. Planen är rektangulär. Vanligen är de byggda i gråsten men även i trä och i Danmark i tegel. Gavelröstet och portalomfattningen brukar vara i tegel med dekorativa detaljer i murverket. Många är dock murade utan tegel och all dekor. Murarna är ofta metertjocka och saknar fönster. Om fönster förekommer är de ofta mycket små, bara vindsfönster kan vara större och försedda med luckor. I Sverige och Finland har vapenhuset i allmänhet tegelvalv som antagligen har föregåtts av tak i trä. I Danmark är innertaket i allmänhet platt. Vapenhusvinden är i de större vapenhusen oftast tillgänglig inifrån vapenhuset eller från stora kyrkvinden. (källa)
3. Samtidigt slopades det tidigare valmade taket. Varje korsarm (också det som syns bakom västornet) fick nya gavlar i stil med tornets nya utformning, med stora rundbågiga vindsfönster överst i varje korsarm utom i den västra där tornet står. Norra och södra korsarmen fick dessutom nya runda fönster som liknar rosettfönster, vilka ger ljus åt tvärskeppets södra och norra valv och läktare. (källa)