Vindslägenhet Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder vindslägenhet, varianter, uttal och böjningar av vindslägenhet

Vindslägenhet synonym, annat ord för vindslägenhet, vad betyder vindslägenhet, förklaring, uttal och böjningar av vindslägenhet.

Vad betyder och hur uttalas vindslägenhet

Vindslägenhet uttalas vinds|lägen|het och är ett substantiv.

Ordformer av vindslägenhet

Singular

vindslägenhet
obestämd grundform
vindslägenhets
obestämd genitiv
vindslägenheten
bestämd grundform
vindslägenhetens
bestämd genitiv

Plural

vindslägenheter
obestämd grundform
vindslägenheters
obestämd genitiv
vindslägenheterna
bestämd grundform
vindslägenheternas
bestämd genitiv

Vindslägenhet är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet vindslägenhet

  1. År 1985 inredde KF-Bygg lägenheter på vinden. 1987 ansökte KF-Bygg att ändra vinden till ateljéer, vilket avvisades av stadsbyggnadskontoret. I slutet av 1990-talet höjdes vinden med ytterligare en våning som tillsammans med den befintliga vinden blev till en etagelägenhet 20 rum fördelade på 652 m². Arkitekt för ombyggnaden var Jan Lundqvist arkitekter. Beställare var ägaren, Nybohovs Fastighets AB. Vindsvåningen på Fiskargatan 9 räknas till Sveriges största lägenhet i ett flerbostadshus. Utöver vindslägenheten finns idag 14 bostäder av varierande storlek mellan 61 m² och 336 m². (källa)
  2. Båda byggnaders arkitektur präglas av stram symmetri där trapphusens entréer och vädringsbalkonger bildar ett vertikalt avbrott i fasaden. De är indragna från fasadlivet och inramade av mörkgrå skiffer med kluven yta. Balkongerna anordnades på huvudlängans västsida. Här placerades även några butiker i bottenvåningen (numera ombyggda till bostäder). Den större byggnaden har obrutna sadeltak medan den mindre har vindslägenheter med långsträckt takkupa mot gården. Lägenhetsfördelningen var övervägande tvårummare i stora huset och trerummare i det mindre. (källa)
  3. Westerholm och Bagger gestaltade husets yttre i nationalromantisk stil. Fasaden uppfördes med sparsam dekor i rödbrunt, hårdbränt tegel. Längs gatan går en hög sockel av natursten. Burspråket, som utåt markerar lägenheternas salonger, avslutas högst upp med en balkong till vindslägenheten. Tre grunda balkonger i våning 3–5 sträcker sig längs matsalarnas hela bredd. Balkongfronterna består av målade smidesräcken, balkongernas undersidor är putsade och målade i reliefmönster. Portalens omfattning är i sin nedre del av natursten och avslutas uppåt i en spetsbåge av tegel. Portens båda draghandtag är skulpterade i mässing och smyckas av stiliserade kottar och barr. (källa)
  4. År 1885 bodde 54 vuxna med 80 barn i husets 28 lägenheter, av dem var elva inneboende vuxna med två inneboende barn. Maskinuppsättaren Johan Berg hade den största familjen. I den lilla ettan om drygt 20 m² bodde han tillsammans med hustru, åtta barn, och två inneboende. Förmodligen hyrde han även en av vindslägenheterna. Situationen belyser den enorma bostadsnöden som rådde i Stockholm under slutet av 1800-talet. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.