Vindstyrka Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vindstyrka

1. Gåsen symboliserar ibland dumhet, som i uttrycket "dum som en gås". Gäss, och då särskilt tamgåsen, brukar ses som en symbol för Skåne. Uttrycket "vita gäss" avser skum på vågtopparna på hav eller sjöar som uppkommer då hög vindstyrka bryter vågorna. (källa)
2. Hastighet (även velocitet) är inom fysik en storhet för att beskriva rörelse. Storheten är definierad som förändring av läge per tidsenhet. Hastighet har dimension längd per tid och betecknas vanligen v, från latinets velocitas. Dess skalära magnitud mäts i enheten meter per sekund i Internationella måttenhetssystemet (SI), som till exempel används för vindstyrka. En vardagligare enhet är kilometer per timme. Omräkningen är att 1 m/s = 3 600 m/h = 3,6 km/h. (källa)
3. Uppgifter en pilot kan få av markflygledaren inför en flygning är bl a: Startbana som används för tillfället, Vindriktning och vindstyrka, QNH - dvs höjdmätarens värde för noll meter i förhållande till startbanan, Lufttemperatur, Aktuell tid, Visibilitet, dvs hur många meter man ser framåt, t.ex. vid dimma, Frekvensen till Tornet, dvs till flygledaren som bevakar luften. (källa)
4. På skalan över vindstyrka ligger kuling mellan styv bris (6 beaufort) och halv storm eller storm (9 eller 10 beaufort). (källa)
5. Ibland används benämningen "storm" specifikt för vindstyrka mellan 24,5 och 28,4 meter per sekund, 10 Beaufort. När vindstyrkan är 9 Beaufort (20,8–24,4 m/s) kallas vinden halv storm, och vid vindstyrka 11 Beaufort (28,5–32,6 m/s) benämns vinden svår storm. Vindhastigheten 32,7 m/s och uppåt, eller 12  Beaufort, kallas orkan (som är den högsta vindskalan). Situationer när endast byvindhastighet uppnår stormstyrka kallas stormby(ar), samtidigt som det då är högst hård vind eller "halv storm" (Beaufort högst 7–9) i medelvindhastighet. (källa)
6. I Sverige utfärdar SMHI sjörapporter minst fyra gånger per dygn. Prognoserna sänds fem gånger dagligen i Sveriges Radio P1. De gäller för de svenska farvattnen och Nordsjön. I prognoserna ingår förväntad vindstyrka, vindriktning, siktförhållande och varningar för hårt väder och högt eller lågt vattenstånd. (källa)
7. År 2004 installerade Norsk Hydro en kombinerad vindkraft- och vätgasstation på Utsira. Det var ett fullskaleprojekt för att uppnå självförsörjning i det avlägset liggande samhället. Periodvis uppkommen överskottsenergi användes till vätgasproduktion genom elektrolys. Detta väte lagrades i sin tur och fanns tillgängligt för elproduktion vid låg vindstyrka. Projektet avslutades 2010 och vätgasanläggningen lades ner. År 2012 köpte Solvind AS vindmöllorna och fortsatte driften. De två vindmöllorna har en navhöjd på 46 m och rotordiameter på 40 m och sammanlagd generatoreffekt på 2x600 kW, vilket är mer än öns förbrukning som är upp till cirka 900 kW. Årsproduktionen vid 2x500 kW är 3 500 000 kWh/år. (källa)
8. Vindskala – ett mått på vindstyrka, se Beauforts skala. (källa)
9. Vindstyrka är ett mått på effekten av svaga till starka vindar. Vindstyrka är ett historiskt begrepp som användes på den tid då hastigheten uppskattades utifrån vindens verkningar på till exempel havet och betraktas ibland som detsamma som vindhastighet. Meteorologer föredrar att använda "vindhastighet". Vindstyrkan angivs antingen i meter per sekund eller Beaufortgrader enligt Beauforts vindskala. (källa)