Vinna befordran Synonymer Betyder Uttal

• avancera

Hur används ordet vinna befordran

1. Volontär var i många europeiska länder benämning på en ung man som frivilligt inträdde i krigstjänst, framför allt med förhoppning om att vinna befordran till befäl. (källa)
2. Rubens blev student i Uppsala och sedan handledare för en ung baron Soop, med vilken han 1662 lämnade Sverige. Åren 1679-85 vistades han i Paris och sökte vinna befordran vid något av de svenska universiteten. En honom erbjuden juridisk professur i Åbo ansåg han sig dock ej vuxen. Omsider återkom han, 1687 utnämnd till censor librorum, ett nyinrättat ämbete, för vilket 1688 instruktion utfärdades. Under sina mångåriga resor hade Rubens besökt nästan alla europeiska länder, talade och skrev en mängd språk samt ansågs förstå alla dylika med någon märkligare litteratur. (källa)
3. Sedermera råkade han i strid med biskopen, vars hemförhållanden han i en predikan 1678 angrep i förtäckta ordalag. Hans bemödanden att vinna befordran på prästbanan motarbetades av Gezelius, mot vars önskan han dock erhöll förordnande att jämte bibliotekariesysslan sköta slottspredikantbefattningen i Åbo. (källa)
4. Efter examen ägde kadetterna rätt att, beroende av examensresultatet, vinna befordran till officerare vid gamla gardet, artilleriet (unga gardet) eller armétrupperna. Särskilt karakteristiskt för detta läroverk var den synnerligen högt utvecklade kårandan, framkallad och underhållen av det utmärkt väl organiserade "kamratskapet". Då finska värnpliktiga militären upplöstes 1901–1902, kom turen till Finska kadettkåren att bli föremål för generalguvernör Nikolaj Bobrikovs förföljelse, och genom generalorder av den 24 juli 1903 anbefalldes dess upplösning. Inalles hade från anstalten utexaminerats 960 officerare till olika vapenslag. (källa)