Vinterdräkt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vinterdräkt

1. Adulta fåglar i vinterdräkt är mer gråbruna istället för svarta. De saknar de vita rutmönstret och de vita prickarna på ovansidan av kroppen. Dess näbb är gråvit men näbbryggen är mörk ända fram till spetsen och den har ett mörkt öga som ringas in i vitt. Kinden, hakan, strupen och halsen är vit framtill, medan hjässa, nacke och baksidan av halsen är mörk. På nära håll ser man att den har en mörk bred halskrage som uppåt avgränsas av ett vitt "hack". Detta hack ser hos den flygande fågeln ut som en ljus halvmåne på halsen. (källa)
2. Inom ornitologin hänsyftar "juvenil" på dräktstadiet efter pulli (dununge). Det vill säga fågeln bär inte längre dundräkt, är färdigvuxen och bär sin första riktiga fjäderdräkt. Juvenil är alltså inom ornitologi inget åldersbegrepp utan en dräktbeteckning. Juvenil är fågeln fram till och med första ruggning. Den juvenila fjäderdräkten bär de flesta tättingar endast några veckor eller månader, för att sedan rugga till en första vinterdräkt, medan större fåglar, som rovfåglar bär den juvenila dräkten även första vintern. (källa)
3. Kärrsnäppan är 17–21 centimeter lång och har ett vingspann på 32–36 centimeter. Den är alltså stor som en stare, men knubbigare och med längre näbb. I sommardräkt har den rödbrun ovansida, svartstreckat bröst mot vit botten, typiskt svart fält på buken och i övrigt ljus undersida. I vinterdräkt har den rätt enfärgat brungrå ovansida, med ett ljusgrått bröstband som kontrasterar mot det vita bröstet och buken. Juvenilerna är gulbruna på översidan med två vitaktiga "V"-former på ryggen. De har vanligen svarta fläckar på sidorna eller buken. Benen och den något nedåtböjda näbben är svarta. De olika underarterna skiljer sig främst i mängden rödbrun färgning i sommardräkten, mängden svart på buken och näbbens längd och böjning. Näbbens längd varierar även mellan könen: honorna har längre näbbar än hanarna. (källa)
4. Den adulta lunnefågeln är mellan 28 och 34 cm lång, med ett vingspann på 50–60 cm och en kompakt byggd kropp. Den är svartfärgad på ovansidan, vit på undersidan med ett brett svart band om halsen. Vingarna är svarta på ovansidan och grå på undersidan. Huvudets sidor och strupen är ljust askgrå och den har en mörkt blågrå triangelformad fläck över ögat som tillsammans med ett längre streck bakom ögat ger den en uppsyn som en ledset sminkad clown. Den har en mycket stor papegojliknande näbb med konvexa näbbfåror som sträcker sig bakåt och den är blå, gul och röd. I mungipan har den en rund gul fläck. Benen är orangea. Den vuxna fågeln är om vintern mörkt gråtonad i ansiktet och näbben är mörkare och mindre. Juvenilerna har en mycket smalare näbb som saknar fåror och ansiktet är mörkt grått och kan misstas för en alkekung (Alle) i vinterdräkt. Lätet är ett dovt, grymtande "arr-uh" eller liknande och brukar höras från boplatsen. (källa)
5. Mosnäppan är en liten vadarfågel, 13,5–15 centimeter lång, bara något större än småsnäppan, med kortare ben och längre vingar. Vingspannet blir 34–37 centimeter. Benen är gula och de yttre stjärtfjädrarna vita, till skillnad från småsnäppans mörka ben och grå yttre stjärtfjädrar. Den är mestadels brun på ovansida och huvud och vit på undersidan, förutom bröstet som är mörkare. Häckande adulta fåglar har en del ljusare rödbruna mantelfjädrar. I vinterdräkt ser den i stort sett ut som en liten version av drillsnäppan. Lätet är en högljudd drill. Den har en typisk kretsande spelflykt. (källa)
6. Myrspoven är 33–41 centimeter lång och har ett vingspann på 70–80 cm. Den skiljer sig från rödspoven genom att benen är kortare, stjärten är tvärbandad, inte svart, att den saknar vita vingband och har svagt uppåtböjd näbb. Adulta fåglar har mörkgrå ben. Hanen i sommardräkt är ostreckat tegelröd på halsen, bröstet och magen. Honan har blekare färger. I vinterdräkt har de adulta fåglarna vit buk och undergump, gråstreckat bröst, hals och huvud, och grå vingöversida. (källa)
7. Praktdräkt är en fjäderdräkt som adulta hanar bland ett antal fågelarter, speciellt änder men även några vadare, anlägger vid häckningstid. Begreppet används på grund av en mer komplicerad ruggningscykel varför man oftast inte talar om sommardräkt eller vinterdräkt hos dessa fåglar. Praktdräkten är extra färggrann och distinkt tecknad, precis som hos många andra arters häckningsdräkter, men bärs under senhösten, vintern och våren och inte på sommaren. Efter parningen, under sommaren, ruggar dessa fåglar till en mindre distinkt fjäderdräkt, en så kallad eklipsdräkt som ger extra kamouflage. (källa)
8. Alla ripor, förutom moripan, kännetecknas av helvit vinterdräkt och att de, till skillnad från merparten av fåglarna, aktivt ruggar vid tre till fyra tillfällen om året. Från den helvita vinterdräkten ruggar de vid flera avgränsade tillfällen tills de får en allt mer brunfärgad dräkt. Allt för att dräkten ska vara så väl anpassad till miljön som möjligt vilket ökar dalripans kamouflerande skydd mot rovdjur. (källa)
9. Roskarlen är 22–24 centimeter lång och har ett vingspann på 43–49 centimeter. Den är kraftigt byggd med kort hals och kort stark näbb. I sommardräkt är den brokig med svartvitt huvud, rödbrun rygg, vit undersida och röda ben. Den enklare vinterdräkten är brun ovantill och vit undertill. Juvenilen är färgad ungefär som adult fågel i vinterdräkt. Utseendet är karaktäristiskt när den flyger, med vita fläckar på rygg, vingar och stjärt. (källa)