Vinterhalvår Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vinterhalvår

1. Hon sökte och blev antagen som elev hos ett flertal mästare, bland annat hos Edvard Bergh i Stockholm, Frederik Rohde i Köpenhamn som följdes av studier i Düsseldorf, Berlin och för Hans Gude i Karlsruhe samt sedermera i Paris för Louis Émile Dardoize och Lucien Simon samt en studieresa till Italien där hon drabbades av malaria, vilket nästan tog hennes liv. Hennes läkare skickade hem henne med stränga order att aldrig mer resa till Italien. Under Paristiden fick hon ställa ut på Salongen. Efter sina studier drev hon i tre års tid en målarskola i Lund men vistades därefter huvudsakligen i Frankrike eller Schweiz. Under 1890-talet och några år in på 1900-talet bodde hon under vinterhalvåret mestadels i Nice och under sommaren i Aix-les-Bains. I Frankrike målade hon små skisser i olja eller akvarell som såldes i bokaffärer för 100 eller 150 francs styck. (källa)
2. Under vinterhalvåren vistades Johan och Gerda Johansson antingen i Italien eller Frankrike. Men under sommarmånaderna höll de ofta till vid Kullen eller nere vid Kåseberga och Löderup. Mindre utflykter gjorde de tillsammans till den bohuslänska kusten, Halland och till den blekingska skärgården. Johan Johansson är en av de stora skånska målarna i modern konst. (källa)
3. Wesslén föreläste under hela sitt verksamma liv med flera föreställningar varje dag under vinterhalvåren över hela Sverige och nådde en stor publik. Det var till stor del föreläsningsverksamheten som finansierade filminspelningarna, som huvudsakligen gjordes under sommarhalvåren. (källa)
4. Sukiyaki (japanska: 鋤焼 eller vanligare すき焼き) är en japansk kött- och grönsaksrätt i nabemono-stil där hela rätten tillreds i en gryta. Den består av tunt skivad oxfilé tillsammans med olika ingredienser som tofu, ito konnyaku (nudlar), lök, piplök, kinakål och enoki. Generellt äts sukiyaki under vinterhalvårets kalla dagar och den är en vanligt förekommande maträtt på en japansk nyårsfest (bonenkai). (källa)
5. Förutom ateljén i Stockholm skaffade han även en reträttplats i Rotebro, några mil utanför Stockholm. Han bodde på vinden i gästgivargården som han kallade sitt "palats". Där tillbringade han somrarna, varvid han målade studier som sedan användes under vinterhalvårets arbete i ateljén. (källa)
6. I det gamla bondesamhället markerades Mikaeldagen som vinterhalvårets början. (källa)
7. En vuxen stenbock av hankön är i genomsnitt 150 till 160 centimeter lång och har en mankhöjd på 95 till 98 centimeter. Hos honor är den genomsnittliga kroppslängden 135 centimeter och mankhöjden 73 centimeter. Honor väger 17 till 36 kg medan hannar kan väga 60 till 117 kg. Båda kön har sin största vikt under hösten och de är lättast efter vintern. Bockarnas böjda horn kan bli upp till en meter långa (69 till 98 cm) medan honornas horn bara är några centimeter långa (18 till 35 cm) och nästan raka. Båda könen har getternas typiska skägg. Hannar har under sommaren mörkbrun päls medan honorna ärödaktiga eller gulbruna. Under vinterhalvåret har bägge kön en gråaktig päls. (källa)
8. Skyr hade en central roll i mathållningen i det tidiga Island efter att den första nybyggartiden var över och kreaturshållningen etablerats. Mjölkkorna gav bara mjölk på sommarhalvåret eftersom höskörden var liten och kreaturen bara fick ett minimum för att överleva vinterhalvåret. Det innebar att alla mjölkkor sinade och inte gav mjölk under vintern. Den medeltida skyren tålde att sparas i flera månader, trots bristen på modern kylförvaring. Skyr var därför en av de viktigaste födoämnena under vinterhalvåret under den tidiga historiska tiden. Den producerades på fäbodliknande sommarbeten under sommaren och transporterades på hösten hem till huvudgården i skinnsäckar. I huvudbostaden lagrades skyren för vintern sedan i träkar, delvis nedgrävda i marken, tillsammans med vasslan. Skyr åts ofta blandad med vassla. (källa)
9. I denna lokal sker all träningsverksamhet under vinterhalvåret. Lokalen är utrustad med 18m skjutbana, teknikhörna och kökshörna. (källa)
10. Antalet personer som får papegojsjuka är med marginal störst under vinterhalvåret. Det tros bero på att många människor då matar småfåglar och har närkontakt med fågelspillning. Det finns en smittorisk bland annat när man gör rent fågelbord eller ska rengöra ventilationstrummor eller stuprännor. (källa)