Violoncell Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet violoncell

1. stränginstrument där piano ingår liksom harpa, luta, mandolin, gitarr, banjo, ukulele etc. Hit hör violinfamiljens medlemmar: fiol eller violin, altfiol eller viola, cello eller violoncell samt basfiol eller kontrabas. (källa)
2. En salongsorkester är inom musiken en samlingsbeteckning för en instrumental ensemble inom västerländsk populärmusik från senare hälften av 1800-talet och fram till mitten av 1930-talet. Piano, violin och violoncell utgör kärnan, som sedan typiskt kan utökas med en flöjt, två klarinetter, två trumpeter och trombon. (källa)
3. Cello (violoncellist) eller violoncell (pluralis: celli) är ett stråkinstrument och det djupaste i den moderna violinfamiljen. Kontrabas är det djupaste stråkinstrumentet men räknas inte till familjen utan till gambafamiljen. I notskrift noteras cellostämman vanligtvis i F-klav (basklav), samt i högre lägen höjd C-klav (tenorklav) eller G-klav (diskantklav). Strängarna är stämda i kvinter, nerifrån och upp C, G, d och a. Cellons register spänner över fyra och en halv oktav, flageoletter inte medräknat. Den har vanligtvis en varm och fylligt klingande ton, och dess stora tonregister gör att den lämpar sig mycket väl både som solo- och ensembleinstrument. Cellon hålls mellan knäna och stöds mot golvet med en utfällbar stackel. Snäckan, där strängarna fästs i stämskruvarna, ska sitta strax bakom huvudet, på vänstra sidan. (källa)