Vira Synonymer Betyder Uttal

• linda
• sno
• snurra

Hur används ordet vira

1. Ordet kommer möjligen från ett "bud" i det på 1800-talet mycket populära kortspelet vira. Ordet kan även åsyfta själva lokalen som festen hålls i – då menas normalt en lokal som tillhör studentkåren och som det återkommande ordnas fest i, till exempel på Chalmers studentkår i Göteborg, i Gasquesalen i LTH:s kårhus vid Lunds tekniska högskola (LTH), i KTH:s kårhus vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm och i Kårallen i Linköping. På exempelvis KTH, Chalmers och LiTH förekommer även verbformen "att gasqua" vilket är synonymt med att festa, dock ej nödvändigtvis i lokalen Gasquen. På många högskolor är det vanligt med tema-gasquer, där alla ska klä sig efter ett speciellt tema. (källa)
2. Den vanligaste typen av pappersmaskin är Fourdriniermaskinen, där mälden via en inloppslåda trycks ut över en ändlös duk, en så kallad vira eller viraduk. Förr i tiden var virorna tillverkade av brons eller andra metaller, i modern tid har de ersatts av plastviror som är avsevärt mera hållbara. (källa)
3. Kodilj, från spanskans codille. Dubbel bet i vira och andra kortspel Ordet förkortas ofta till ko ("bli ko"), med utvidgningen "kossa". Förlorar man mer än två spel under kodiljen, kallas dessa "kalvar" ("bli kalv"), dock betalas aldrig för mer än kodilj. (källa)
4. Bäddjacka eller bäddkofta är en långarmad och midjekort kofta, som bärs av damer för att inte frysa när man läser i sängen. Bäddjackan har långa tampar fram att vira omlott om bålen. Den är gjord av bekväma värmande material som matelassé eller ylle. Den lanserades på 1830-talet, populär fram till 1950-talet. (källa)
5. Mäld i en nyare betydelse är suspension i vatten av pappersmassa och annat råmaterial som används vid papperstillverkning. Benämningen används för fiberhaltiga suspensioner i hela processekvensen från uppslagning till formering av pappersbanan på pappermaskinernas vira- eller våtparti. (källa)
6. Papper (vaxpapper) är ett tunt fibermaterial, som tillverkas genom avvattning av en suspension av växtfibrer på en nätduk, så kallad vira eller viraduk. Suspensionen av fibrerna går under benämningen mäld och fibrerna brukar allmänt benämnas som massa eller pappersmassa. Växtfibrerna innehållande cellulosa kan vara mer eller mindre kemiskt och/eller mekaniskt behandlade inför papperstillverkning. (källa)
7. Velängpapper är en modern efterlikning gjord av träfibrer på en så finmaskig vira att inga streckmärken syns i papperet. (källa)
8. Vitapulla – förvaringsplats av markörer i kortspelet vira. (källa)
9. Chelicererna, eller käkarna, bär i spetsen kloliknade gaddar. Genom dessa går kanaler som hos de flesta spindlar är förbundna med giftkörtlar. Käkarna används så att spindeln hugger bytet och förgiftar det så att det försvagas och blir lätt för spindeln att hantera. Bytet kan därefter viras in i silke. Spindlar kan bara äta flytande föda och förtär sitt byte genom att suga ut det, efter att de enzymer som överförs vid bettet eller genom utsöndrade matsmältningssafter har löst upp bytets inre. Käkarna används alltså inte för att tugga med, även om spindlar med starka käkar kan använda käkarna för att krossa och mosa bytet. Sättet käkarna rör sig på är olika beroende på vilken grupp en spindel tillhör. Spindlar som tillhör Araneomorphae har käkar som rör sig i sidled och klämmer bytet mellan käkarna medan spindlar som tillhör Mygalomorphae och Liphistiomorpha har käkar som slår nedåt mot bytet. (källa)
10. En vajer är ett rep av tvinnad metalltråd. Ordet är inlånat från engelskans wire, som i sin tur kommer från fornnordiskans verb vira. Även om ordet vajer kommer från engelskans wire så har det inte samma betydelse. Vajer på engelska är wire rope, medan wire på engelska översätts till ståltråd. (källa)