Vad betyder och hur uttalas virustyp
Virustyp uttalas vir|us|typ.
Ordformer och varianter av virustyp
Singular
- virustyp
- obestämd grundform
- virustyps
- obestämd genitiv
- virustypen
- bestämd grundform
- virustypens
- bestämd genitiv
Plural
- virustyper
- obestämd grundform
- virustypers
- obestämd genitiv
- virustyperna
- bestämd grundform
- virustypernas
- bestämd genitiv
Virustyp är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet virustyp
Influensaviruset typ A delas in i flera subtyper, och klassificeras efter variationen av två olika ytproteiner (antigener) som finns på ytan av viruset. Dessa är hemagglutinin (H) och neuraminidas (N), som vardera finns i 16 respektive 9 varianter, exempelvis H1N1 etc. Detta borgar för minst 144 olika virustyper. Proteinerna påverkar virusets förmåga att tränga in i celler, samt för frigörandet av nya viruspartiklar.
Epstein–Barr-virus (EBV) eller humant herpesvirus 4 (HHV-4) är ett linjärt dubbelsträngat DNA-virus med 172 kb långt genom. Viruset ingår i familjen Herpesvirus och är en av de mest spridda virustyper som existerar bland människor. Viruset upptäcktes på 60-talet av Yvonne Barr och Michael Anthony Epstein. Uppskattningsvis beräknas 95% av den mänskliga populationen vara latenta bärare av viruset utan att det ger upphov till sjukdom. Viruset smittar framförallt via saliv och en liten del av tidigare virusfria individer som smittas av viruset utvecklar körtelfeber (infektiös mononukleos), i folkmun kallad kyssjuka. Vanligast är att man smittas som barn och då får man sällan svåra symptom eller besvär. Detta kan även vara en dosfråga där kyssar överför mycket saliv och därmed virus.
Hjärnhinne- och hjärninflammation kan orsakas av att en smitta från en annan infektion i kroppen når hjärnhinnorna via blodet. Sjukdomen kan ge illamående, allmän sjukdomskänsla, feber, kräkningar och huvudvärk. Den drabbade kan även vara känslig för ljus och känna sig stel i nacken. Vid undersökning görs en vanlig kroppsundersökning. Läkaren tar även prover för att få reda på orsaken bakom symptomen. Om prov på ryggmärgsvätska görs kan det visa om det är en inflammation och även om den orsakats av bakterier eller virus. En person med sjukdomen om den orsakats av vissa virustyper kan behandlas med läkemedel. När sjukdomen har läkt kan personer få besvär. Exempel på besvär är koncentrationssvårigheter, huvudvärk, försämrad hörsel eller yrsel. Rehabilitering kan behövas och exempel på formen av rehabilitering är sjukgymnastik, språkträning eller arbetsterapi.
