Vad betyder och hur uttalas visarkiv
Visarkiv uttalas vis|ark|iv.
Ordformer och varianter av visarkiv
Singular
- visarkiv
- obestämd grundform
- visarkivs
- obestämd genitiv
- visarkivet
- bestämd grundform
- visarkivets
- bestämd genitiv
Plural
- visarkiv
- obestämd grundform
- visarkivs
- obestämd genitiv
- visarkiven
- bestämd grundform
- visarkivens
- bestämd genitiv
Visarkiv är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet visarkiv
Lockrop har dokumenterats främst av Sveriges Radio (Matts Arnberg) och Svenskt visarkiv under perioden 1950-tal till 1980-tal i Dalarna, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Värmland och Ångermanland. Ett urval sådana fältinspelningar finns utgivna på lp och cd - se nedan - och några finns i strömmat format i databasen Inspelningar i Svenskt visarkiv på Musikverkets webbplats. Här följer några exempel av Matts Arnbergs inspelningar.
Riddarvisa är ett samlingsnamn på visor inom genren medeltidsballader och omfattar det största antalet balladtyper, 131 av sammanlagt 263. Handlingen grundas oftast på konflikter mellan enskilda individer och ett förmodernt, hierarkiskt samhälles sociala och könsrelaterade regelverk. De idag kända visorna finns utgivna av Svenskt visarkiv i band tre och fyra av den text- och melodikritiska utgåvan Sveriges medeltida ballader. Vanliga motiv i riddarvisorna (liksom i andra balladgenrer) är kärlek kontra familj, trohetsprov och lojalitetskonflikter, ofta med inslag av våld och dråp. Stämningsläget kan skifta mellan romantik med lyckligt slut, samt någon gång skämtsamma inslag, och (betydligt vanligare) våldsamma övergrepp, död och tragik. Många av de balladtyper som är gemensamma för de skandinaviska och andra europeiska balladtraditioner finns bland riddarvisorna. Ett par av de mest spridda och kända typerna är "Rudegull seglar bort med sin trolovade" (SMB 72, idag mera känd under titeln "Vänner och fränder"), "Ebbe Skammelsson" (SMB 125) och "De bortstulna konungadöttrarna" (SMB 195).
Delar av det som samlades in under Folkmusikkommissionens resulterade i det mest omfattande verket med svensk folkmusik - Svenska Låtar. Upphovsmännen Nils Andersson och Olof Andersson har i många fall redigerat låtarna i större eller mindre omfattning. Svenskt visarkiv lade 2007 ut hela primärmaterialet på nätet. Där kan man ser det skannat i den utformning materialet tillfördes Folkmusikkommissionens och dåvarande Musikmuseets samlingar.