Vitterhetsakademi Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vitterhetsakademi

1. Vid sitt eget hov ägnade hon sig åt sina kulturella intressen och återupplivade 1773 – efter sjutton år – sin Vitterhetsakademi. Hon ryktades under dessa år vara förälskad i sin hovmarskalk Sten Abraham Piper, som hon enligt memoarförfattaren Hamilton "överhopade med presenter och nådebetygelser, som hon gjorde till sin favorit, till allt utom vad hon mest åstundat..." Relationen uppmärksammades när Piper 1774 gifte sig med hovfröken Katarina Vilhelmina Ehrensvärd, kallad "la belle Venus": Lovisa Ulrika anklagade då Ehrensvärd för att vara sin brors spion för kungens räkning. Anklagelsen nekades av Ehrensvärd och en formell försoning ägde rum, men incidenten gjorde att det hela uppmärksammades. Ehrensvärds bror gissar att förbindelsen endast var en passionerad vänskap, medan andra under denna tid trodde den vara en obesvarad förälskelse. (källa)
2. De litterära pristävlingarna spelade en viktig roll inom orden. Granskningsnämndens pedantiska iver att "hyfsa" tankar och uttryck gjorde ofta våld på skaldeindividualiteten. J.G. Oxenstierna beklagar sig över detta i sin dagbok, och Kellgren parodierar nämnden i "Foglarnas vitterhetsakademi". Författarna var anonyma, och sällskapet ansåg sig bära ansvaret för de i dess publikationer begångna felen mot den goda smaken, tills Kellgren som Utile Dulcis sekreterare (han blev det 1777) genomdrev, att författarnamnen sattes ut (1781), varvid de enskilda fick större spelrum för sin egen stil. (källa)
3. Yrket som vi ser det har inte existerat särskilt lång tid. Det är först på 1700-talet och 1800-talet som författare med ambitioner att skapa konstnärliga verk har kunnat försörja sig på sitt värv. Industrialismens övergång till en billigare och effektivare bokproduktion och den ökade läskunnigheten gjorde att fler böcker såldes, vilket ledde till ökad efterfrågan av olika typer av författare för att passa olika typer av läsare. Det i sin tur ledde till att det skrevs en oerhörd mångfald av böcker. Dessutom växte salongerna fram och akademier bildades runt om i världen, såsom Kungliga svenska vitterhetsakademin 1753 och Svenska Akademien 1786, som stödde författarna. Framväxten av den borgerliga medelklassen utökade efterfrågan på böcker, dels på grund av en ökad läskunnighet, dels på grund av ekonomiska möjligheter. (källa)
4. Otto von Friesen valdes in som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1928, var ledamot av Vitterhetsakademin, hedersledamot av Smålands, Göteborgs, Gästrike-Hälsinge och Uplands nationer, ordförande i styrelsen för Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala. Han var även ledamot i styrelsen för Upplands Fornminnesförening från 1910 och dess ordförande 1918–27. (källa)
5. Församlingen i Södra Råda besöktes 1849 av folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgren. Han var på resa i Sverige för sitt stora bokverk "Monuments scandinaves". Då han erfor att man skulle riva kyrkan erbjöd han sig att köpa den. 1859 lyckades det Mandelgren att få staten att inköpa kyrkan för tvåtusen riksdaler silvermynt. 1860 överlämnades kyrkan till Vitterhetsakademin. (källa)