Vittnesbörd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vittnesbörd

1. Troligen hade herulerna vissa band till södra Skandinavien: Enligt Jordanes hade de fördrivits från sina hem av danerna innan de deltog i folkvandringarna på kontinenten. Sålunda lät teorin, som emellertid beror på ett missförstånd av en dansk historiker av Jordanes' text i år 1773. Texten berörde enligt språkforskare en samtidshändelse på 500-talet. Det finns inga historiska källor eller arkeologiskt vittnesbörd alls som pekar på ett heruliskt ursprung i norr. Redan Lauritz Weibull reste tvivel om tolkningen 1925 och i dag tolkas det som en aktuell händelse. Både Jordanes och Prokopius skrev i Konstantinopel 551-553, där en deputation från den skandinaviska halvön anlände 548. Båda skrev om ett möte mellan daner och heruler. Runt 250 e.Kr. dök enligt Jordanes en grupp upp runt den nordöstliga bukten Azovska sjön - förmodligen bestående av goter, bosporaner och sarmater. Han kopplade även herulernas etymologi till området, så han kunde inte ha menat att de kom från Norden. Vid Svarta havet härjade de till en början även till havs tillsammans med goter, till dess att stammarna började bli oense. Herulerna besegrades av den östgotiske kungen Ermanarik och inordnades i hans stora rike i nuvarande Sydryssland. (källa)
2. Stenhuggeri i stor skala har varit kännetecknande för orten ända sedan man här i slutet av 1000-talet började bryta sten till Lunds domkyrka. Orten har troligtvis varit verkstad för Mårten stenmästare vilken under första hälften av 1100-talet varit verksam vid Lunds domkyrkobygge. I Höörs kyrka finns fortfarande hans huggna dopfunt som han signerat men också låtit avbilda sig på. Den så kallade Stenskogen bär fortfarande vittnesbörd om denna medeltida industri. I senare tid har också en omfattande kvarnstenstillverkning skett i socknen. (källa)
3. All musik kan sägas innehålla element av improvisation, och inom till exempel jazzen är den grundläggande. Den klassiska musiken har efter artonhundratalet avlägsnat sig från improvisationen, och den improvisation som trots allt förekommer inskränker sig oftast till små nyansskillnader i musikalisk interpretation och till improvisatoriska tolkningar i mer modernistisk musik, där tonsättaren har föreskrivit det. Däremot finns vittnesbörd om att många av de klassiska kompositörerna – Johann Sebastian Bach nämns ofta som exempel – har varit skickliga improvisatörer. Ännu vid artonhundratalets mitt hörde det till yrket att en konserterande musiker kunde improvisera. Fri improvisationsmusik brukar beteckna musik där väldigt få uttalade konventioner finns, med outtalade sådana kan det skifta. (källa)
4. Föreställningen att kontinenterna inte alltid varit på sina nuvarande positioner föreslogs så tidigt som 1596 av den nederländske kartritaren Abraham Ortelius i hans tredje upplaga av Thesaurus Geographicus. Ortelius föreslog att Amerika, Eurasien och Afrika en gång suttit ihop och sedan har glidit isär "av jordbävningar och översvämningar", och skapat den moderna Atlanten. Som bevis, skrev han: "Vittnesbörd om delningen avslöjar sig själv, om någon tar fram en karta över världen och noga betraktar kusterna på de tre kontinenterna." Francis Bacon kommenterade Ortelius idé 1620, liksom Benjamin Franklin och Alexander von Humboldt under senare århundraden. (källa)
5. Källmaterial – skriftligt eller muntligt material som består av samtida vittnesbörd om ett visst förhållande Källkritik – en bedömning av ett källmaterials trovärdighet. (källa)
6. Enligt judisk tradition mottog Mose Toran på berget Sinai, direkt från Gud, som han därefter förde vidare till det judiska folket. Torah är en vittnesbörd över hur Gud har gripit in för att straffa eller hjälpa judarna genom historien och handlar i grunden om förhållandet mellan Gud och det judiska folket. Höjdpunkten i Torah finns i Andra Moseboken, där det beskrivs hur Mose tar emot de tio budorden från Gud, på berget Sinai. (källa)
7. Eftersom Rom var ett viktigt administrativt centrum i det romerska riket, var det många som reste dit från imperiets olika delar för att bo där längre eller kortare tid. En del var judar, och bland dessa hade många kommit till tro på Jesus som Messias. Kanske hade några av dessa kommit till tro redan vid den första pingsten (Apostlagärningarna 2:1–11): "Fler hade kommit till tro genom deras vittnesbörd, och församlingen växte." Dessa judekristna bildade helt naturligt en församling i Rom. (källa)