Vrida Synonymer Betyder Uttal

• rotera
• skruva
• sno

Hur används ordet vrida

1. Svabb är en mopp med kabelgarn istället för trasa. Den används vanligen i kombination med en hink, urvridare och vatten. Svabbhållare är den anordning som kan användas för att transportera städutrustning, oftast en svabb. År 1837 tog Jacob Howe patent på denna uppfinning. Urvridare är den del av svabbhållare som man använder för att vrida ut vattnet ur svabben. Ursprungligen kallades svabb för svabel och användes främst vid rengöring på fartyg, man "svabbade däck". (källa)
2. Ursprungligen användes gängkloppan för fyrkantiga gängsnitt. Dessa äldre verktyg består av en ställbar hållare i mitten och ett handtag på vardera sidan för att vrida verktyget runt det material man vill skapa gängor på. En rad valbara styrhål brukar ingå, för att underlätta gängstarten. (källa)
3. Göktytan vistas i öppna skogar och lundar. Den är aktiv på dagen och under häckningstiden sitter den ofta vid ingången till boet som placeras i en trädhåla. Den flyger inte så snabbt. Göktytan klättrar nästan inte alls, i motsats till andra hackspettar, utan hoppar mest på marken. Den har stor förmåga att sträcka ut halsen och vrida på huvudet. Den är inte så skygg. Utanför häckningstiden uppträder den oftast enstaka. På flytten uppträder den ofta på sandig mark där den födosöker efter myror. (källa)
4. Det finns i princip två typer av hastighetsmätare: mekaniska och elektroniska. Mekaniska hastighetsmätare har en permanentmagnet som roterar med en koppling till exempelvis växellådan eller en hjulaxel. Intill magneten finns en fjäderbelastad klocka eller platta av aluminium, upphängd så att den kan vrida sig och påverka en visare. När magneten roterar kommer virvelströmmar att induceras i aluminiumklockan, och denna kommer att vrida sig i proportion till rotationshastigheten hos magneten. Räkneverk för körsträcka drivs av en utväxling. (källa)
5. Deras ökade bepansring och deras stridssätt i slutna falanger gav dem förmåga att stå emot anfall av kavalleri och lättare infanteri så att de kom att dominera slagfältet. Men det skedde på bekostnad av truppernas rörlighet. Deras utrustning var tung, framför allt skölden, som var tillverkad i trä och brons och krävde remmar som fästes vid vänstra axeln för att man skulle orka bära den. När falangen rörde sig hade den därför en tendens att vrida sig åt vänster på slagfältet. Den makedonska falangen använde en speciell teknik, utvecklad av Alexander den store, för att motstå angrepp av stridsvagnar. Genom att soldaterna steg åt sidan kunde de åstadkomma en slags lucka i linjen där vagnen kunde kilas fast. Därefter kunde besättningen övermannas och dräpas. (källa)
6. Knoppsättningen gynnas av temperaturförändringen, men under blomningstiden får temperaturen inte understiga 15ºC, då missfärgas blommorna. Plantan bör ej heller byta växtmiljö då den blommar, då den tenderar att tappa alla blomknoppar, ibland är det tillräckligt att vrida krukan för att de skall falla av. Omplantering bör ske ett par månader efter blomning om krukan verkar trång. Julkaktusen är mycket lätt att sticklingsföröka, det är bara att vrida av några ledstycken, låta dem torka en vecka, sedan sätta dem i en kruka med fuktad kaktusjord. (källa)
7. En lyftkran kan åskådliggöra cylindriska koordinater. Kranen kan föra lasten utåt eller inåt och vrida den runt sig på exakt samma sätt som polära koordinater, men dessutom lyfta den till valfri höjd. I ett cylindriskt koordinatsystem anges en punkt av en vinkel och två avstånd. (källa)
8. Glidteknik uppfanns i USA år 1876 och är tillsammans med Rotationsteknik den mest framgångsrika "stöt-tekniken" inom kulstötning. Från början innebar stilen att man stod längst bak i ringen med kulan vilande mot den axel som var vänd bort från stötriktningen och "gled" sedan fram med ett hopp i sidled för att vid själva stöten vrida kroppen 90 grader i stötriktningen. Den nuvarande glidtekniken introducerades av Patrick O'Brien 1951 och innebär en vändning på 180 grader i stället för 90. Man står vänd från stötriktningen och belastar höger ben medan vänster ben skjuts bak bakom brädan vänd åt höger om skjutriktningen. Höger ben följer med rörelsen och landar i centrum av ringen med foten pekande åt samma håll som vänsterfoten. Det som är viktigt att tänka på är att vinkeln mellan marken på utstötssidan av högerbenet och högerbenet själv måste vara mindre än 90 grader så att kraften blir större istället för mindre. Om man görätt i denna fasen ska kraften öka enormt då man samtidigt vänder midjan framåt och trycker ifrån med höger ben. Nästa fas är utstöten och då är det viktigt att inte stanna rörelsen utan fortsätta. Under stöten belastas även vänster ben mycket och för att inte trampa över överför man kraften på höger ben och låter överkroppens rörelse fortsätta mot vänster. (källa)
9. Till lurendrejeri hör även så kallade bondfångare (av tyska Bauernfänger), personer som utnyttjar någons dumhet eller godtrohet. En bondfångare kallades också den av näver flätade struten med syfte att få vederbörande att sticka in fingret i den samma för att i samma stund fastna, eller fångas, för att efter en stund betänketid förstå att "vrida" fingret en smula för att få "flätningen" att släppa tillräckligt för att få ut finger ut det samma ur "struten"). (källa)
10. Den första att förklara hur kompassen fungerade var kinesen Shen Kou. I Kina upptäcktes också magnetens benägenhet att vrida sig i nord-syd riktning. Under tidig medeltid blev kompassen känd som navigationsinstrument. 1269 skrev Petrus Peregrinus om magnetens två poler, i analogi med himmelssfärens nordpol och sydpol. Kring 1600 skrev William Gilbert sin studie De Magnete (Om magneten). Där visade han att jordens magnetfält kan beskrivas med att jorden har magnetiska poler nära dess rotationsaxel som attraherar och repellerar de magnetiska polerna i kompassnålen. (källa)