Vuxenutbildning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vuxenutbildning

1. En gymnasieskola (i vardagligt tal gymnasium) är en avgiftsfri och frivillig sekundärutbildning i Sverige för ungdomar som har gått ut grundskolan. För dem som passerat tonåren finns gymnasieutbildning inom ramen för kommunal vuxenutbildning. (källa)
2. Kommunal vuxenutbildning i Sverige, komvux, innefattar vuxenutbildning motsvarande grundskola och gymnasieskola samt särvux. (källa)
3. I Sverige har distansundervisningen funnits i över 100 år. Idag är distansundervisning mycket vanligt, främst inom universitet, högskola och annan vuxenutbildning samt på gymnasienivå och inom folkbildningen (folkhögskolor och studieförbund), där man använder begreppet flexibelt lärande. Det man vinner i jämförelse med närlärande är flexibilitet i tid, tempo och rum. (källa)
4. Under perioden 1977–1993 var plussning förbjudet genom en regel i den då gällande högskoleförordningen. Dessförinnan var det en fråga för varje lärosäte att bedöma om plussning skulle tillåtas eller inte. När 1977 års högskoleförordning ersattes med 1993 års högskoleförordning togs förbudet mot plussning bort, trots att förbudet ingått som del i förslaget till den nya förordningen. I dagsläget är plussning tillåten i kommunal vuxenutbildning ("komvux") samt på vissa högskolor och universitet, men sällan vad gäller examensarbeten. Kritik riktad mot fenomenet menar att det leder till betygsinflation samt orättvisa, bland annat för att inte alla högskolor och universitet tillåter plussning. (källa)
5. I kurser inom vuxenutbildning, yrkesutbildning, eller annan läroanstalt samt utbildning av ungdomar är interaktivt lärande i praktiska miljöer vanligt. Moderna metoder och didaktik bestämmer arbetet i studiegrupperna. Pedagogerna skapar en lärande miljö där eleverna kan hitta de bästa möjliga förutsättningar för självständigt lärande. Merparten av detta lärande är erfarenhetsbaserat och ska främja bland annat nyckelkompetensen lära att lära. (källa)
6. Det svenska skolväsendet består av förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, specialskola, sameskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning (inklusive folkhögskola och svenska för invandrare), yrkeshögskola samt högskolor och universitet. Utbildningen bedrivs antingen i offentlig regi (stat, kommun eller landsting) eller i enskild regi (så kallad friskolor) eller som privatskola. (källa)
7. I Sverige har begreppet skolstyrelse fått olika betydelse över åren beroende på hur ansvarsfördelningen sett ut. Skolhistoriskt skiljer man vanligtvis på tre skeden sedan folkskolan blev lagstadgad 1842. Rent allmänt syftar begreppet skolstyrelse på en obligatorisk nämnd som reglerats av speciallagar. Den var fram till 1991 en obligatorisk del av administrationen i svenska kommuner . Skolstyrelsen hade ansvar att leda verksamheten inom grundskolan, den största delen av gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (komvux). (källa)
8. Speciallärare kallas i Sverige en lärare som arbetar med elever i förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolor eller vuxenutbildning som är i behov av särskilt stöd. Skolan tar hjälp av specialläraren när en elev är i särskilda svårigheter gällande inlärningen i framförallt språk-, skriv-, läs- eller matematikutveckling. Till skillnad från specialpedagogen riktar speciallärare in sig på det direkta arbetet med eleverna. Specialläraren gör åtgärdsprogram tillsammans med eleven, föräldrar och lärare. Specialläraren kan också göra en kartläggning på barnen och göra undervisningsprogram för elever eller grupper. Specialläraren undervisar själv elever i behov av särskilt stöd enskilt eller i grupp. Speciallärarutbildningen togs bort från högskolorna i början av 1990-talet, men startades igen under våren 2008. Speciallärarutbildningen som är en påbyggnadsutbildning på den vanliga lärarutbildningen omfattar 90 högskolepoäng. Som speciallärare har man inriktning på antingen språkutveckling, utvecklingsstörning eller matematik. På vissa lärosäten ges även inriktningarna synskada och hörselskada eller dövhet. (källa)
9. Trädgårdsmästare är en yrkestitel för personer som är yrkeskunniga eller yrkesverksamma med skötsel och odling av växter. Utbildningar för trädgårdsmästare med olika inriktningar finns som bl a som 1- eller 2-åriga gymnasieutbildningar (även vuxenutbildning) och 2-åriga utbildningar på Yrkeshögskolan på många orter. (källa)