Vägnämnd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vägnämnd

1. Enligt 1918 års väglag (trädde i kraft 1921) underhölls landsvägarna på statens bekostnad, antingen indirekt genom kommunala vägnämnder, eller direkt (de viktigaste vägarna) genom Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, medan anläggnings- och underhållskostnader för byvägarna bestreds av dem som hade behov av eller drog nytta av vägen. Beslutet att låta staten överta ansvaret för landsvägarna var unikt i hela världen. Underhållet av landsvägar, som inte togs i statens omedelbara vård, handhades till en början av privata entreprenörer som utsetts av vägnämnderna, men 1948 övertogs denna uppgift av Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. (källa)
2. Wilhelm de Shàrengrad var medredaktör i Nordisk tidsskrift for Lervare- og Stenindustri 1903–1906, för Lerindustrien 1907 och för Tegel 1911–1915. Han var ordförande i Allmänna arbetsgivareföreningen i Malmö från 1908, i Svenska byggnadsämnesförbundet i Malmö 1908–1941, styrelseledamot i Svenska arbetsgivareföreningen i Stockholm 1912–1942, vice ordförande i dess fullmäktige 1935–1942, landstingsman 1914–1919, ordförande i Malmöhus läns vägnämnd 1923–1937, i Kungliga Automobilklubbens skåneavdelning 1914–1922 och 1926–1932, konsul för Lettland 1927–1929, för Italien från 1929, ordförande i styrelsen för Tekniska läroverket i Malmö 1929–1933, i Svenska Cementföreningen 1931–1940 och i Corps Consulaires Skåneavdelning från 1937. Han är begravd på Lomma Kapellkyrkogård. (källa)
3. Lindström avlade lantmäteriteknisk examen 1940 och ingenjörsexamen vid Katrineholms tekniska skola 1943. Han var lantmäteritekniker vid lantmäteristaten 1943–1958, stadsplaneingenjör och byggnadskonsulent på Västerbottenskommunernas arkitekt- och byggnadskontor (VAB) 1958–1959 och chef för Vännäs köpings byggnadskontor från 1959. Han var expert i 1956 års lantmäterikommitté, ordförande i Lantmäteriteknikernas riksförening 1954–1958 och kontaktman för Sveriges Radio från 1964. Han var ordförande i Vännäs skolförbund och Umebygdens vägnämnd. (källa)
4. Thunvall, som var dotter till verkmästare Efraim Ericsson och Carla Forsberg, uppnådde normalskolekompetens 1930 och var kontorist vid AB Hjalmar Söderberg i Uppsala 1931–1938. Hon var ledamot av Gävleborgs läns socialdemokratiska kvinnodistrikt från 1952, ordförande Ramsjö ABF 1951–1962, ledamot av Folksams kvinnoråd och rehabiliteringsnämnd från 1959 och nordvästra Hälsinglands vägnämnd från 1967. Hon invaldes i Ramsjö kommunalfullmäktige 1951 (ordförande där från 1964) och i skolstyrelsen 1952 (ordförande där från 1964). (källa)