Vad betyder och hur uttalas vägomläggning
Vägomläggning uttalas väg|om|lägg|ning.
Ordformer och varianter av vägomläggning
Singular
- vägomläggning
- obestämd grundform
- vägomläggnings
- obestämd genitiv
- vägomläggningen
- bestämd grundform
- vägomläggningens
- bestämd genitiv
Plural
- vägomläggningar
- obestämd grundform
- vägomläggningars
- obestämd genitiv
- vägomläggningarna
- bestämd grundform
- vägomläggningarnas
- bestämd genitiv
Vägomläggning är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet vägomläggning
De första motortrafiklederna byggdes på 1960-talet i Sverige som "halva motorvägar" och klassades och skyltades som motorvägar. Själva begreppet och symbolen för motortrafikled uppstod inte förrän 1967 i samband med högertrafikomläggningen då en del vägomläggningar gjordes i Sverige. Då skyltades vägarna som motortrafikleder för första gången.
Av särskild betydelse för Lessebo Bolags verksamhet blev kommunikationtionsväsendets utveckling. Från 1850-talet förbättrades vägarna avsevärt. Omfattande vägomläggningar gjordes, de många och svåra backarna togs bort, stabila broar byggdes och diken anlades vid vägarna. Vägbanorna förbättrades med grus men också med makadam. Slutligen skapade järnvägarna nya möjligheter. Det första järnvägsföretag i vilket bolaget tecknade aktier var Växjö-Alvesta järnväg. Den var till en början planerad som en smalspårig hästbana, senare som lokomotivbana men slutligen utförd som bredspårig järnväg för tåg. Den 3 juli 1865 öppnades denna järnväg för trafik. Den 8 augusti 1874 öppnades Växjö-Karlskrona och Kalmar-Emmaboda för trafik.
I samband med en vägomläggning restes en minnessten vid skansen 1929, och kvarvarande vallar och vallgrav kan fortfarande ses i terrängen.
U 921 är en vikingatida runsten av ljus granit i Holmsta, Jumkils socken och Uppsala kommun. Runsten är av granit, 1.7 m hög, 1.4 m bred vid basen och 0.25 m tjock och avsmalnande uppåt. Runhöjden är mellan 6 och 7 cm. Ristningen vetter mot väst sydväst och är skadad i toppartiet. Flyttad något vid vägomläggningen år 1952.
