Vägsystem Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vägsystem

1. Efter att AB Scharins Söner tagit över revs även de gamla arbetarbostäderna vid Sofiehemsdammen och ersattes med 67 avstyckade egnahemstomter i området från dammen och söderut fram till Sågställarvägen, alltså inom det som nu kallas för Gimonäs. Disponentbostaden alldeles norr om dammen blev kvar fram till slutet av 1990-talet. Den revs emellertid i samband med byggandet av Kolbäcksbron och det nuvarande vägsystemets anläggning. (källa)
2. 1975 antogs en ny internationell överenskommelse. Det nya systemet innebar omnumrering av nästan alla Europavägar. Det gjordes bland annat för att få fler europavägar. För detta användes en logisk princip för numreringen, hämtad från USA:s vägsystem och Tyskland:s motorvägar nummer 1–9. Detta infördes i många länder 1985. Danmark och Finland införde förändringen cirka 1990 såsom den var skriven, samtidigt som Danmark gjorde en stor reform av sitt nummernät och då införde europavägsnummer som enda nummer längs de vägarna, medan Finland liksom innan behöll skyltade riksvägsnummer längs alla europavägar. (källa)
3. Detroit är en viktig knutpunkt för USA:s vägsystem. Nord-sydgående Interstate 75 korsar öst-västgående Interstate 94 i Detroit. Huvudflygplats för Detroit är Detroit Metropolitan Wayne County Airport. (källa)
4. Runstenar var statussymboler och skulle ses av många förbipasserande, det är därför troligt att Holmfasts väg var en del i ett större vägsystem. Mycket tyder på att föregångaren till Göta landsväg gick förbi här. (källa)
5. Slussens vägsystem bestod av följande gator, ramper och slingor, fördelade på tre plan. (källa)
6. Den lilla orten Nydala ligger några mil söder om Jönköping. För femhundra år sedan var vägsystemet inte utvecklat och större vägar fanns i princip inte, speciellt i skogrika områden. På vintern använde man sig därför helst av de tillfrusna sjöarna som transportleder. Det var också över sådana tillfrusna sjöar och genom otillgängliga skogsmarker som den danska armén färdades i januari månad 1521. Nattlogi och kost bestod bönderna i, allt enligt dåtida gängse sätt att livnära en armé på. Så skedde också när soldaterna nådde Nydala kloster. Äldre skrifter menar att det är kungen som personligen är närvarande. (källa)
7. Vid utvecklingen av Bas 90 systemet införde man kortbanor som i likhet med reservvägbaserna också i många fall var en del av det allmänna vägsystemet. Skillnaden var att dessa var kortare, 800 meter i längd och 17 meter i bredd, och avsedda att kunna användas utan större förberedelser, dessutom låg de i direkt anslutning till en större bas. Flygplanet Viggen och senare Gripen var anpassade till att kunna använda dessa korta banor, till skillnad från Draken som krävde längre banor. (källa)
8. De vanligaste sätten att ta sig fram på Koster är till fots, på cykel eller med de för öarna så typiska flakmopederna. På sydön, där transportsträckorna är längre, finns under sommaren uthyrning av cyklar, samt ett fåtal golfbilar, på alla tre bryggor. Öarna sägs ibland vara bilfria, vilket är en sanning med viss modifikation, privatbilism är förbjudet, men elbilar samt traktorer och andra arbetsfordon förekommer. Nordkosters Vägförening ga:2 förvaltar vägnätet på nordön, som är cirka 5 kilometer långt och enbart består av grusväg. Föreningen har beslutat att all fordonstrafik, förutom två- och trehjuliga mopeder, ska vara förbjuden, och endast fordon med tillstånd får framföras på vägarna. På Sydkoster är vägsystemet mer omfattande och delvis asfalterat. Vägen från Långegärde Brygga till Kyrkosund och den mellan Krysset på centrala delen av ön och Ekenäs drivs och underhålls av Vägverket. Under år 2015 övergick dock vägarna till att bli enskilda, d.v.s. de förvaltas av en vägförening, som erhåller visst bidrag från Trafikverket för underhållet. Vägnätet på Kosteröarna är dock bitvis av relativt dålig kvalitet och underhållet nedsatt. (källa)
9. Trafiksystemets efterfrågan kan däremot sägas vara dynamisk, t.ex. efterfrågar trafikanterna att utnyttja vägsystemet i betydligt högre utsträckning på morgonen och eftermiddagen då de flesta arbetsresor sker, än vad de gör under nattetid. Den kostnad som uppstår för en trafikant då denna utnyttjar vägnätet ökar med efterfrågan. Kostnaden för att utnyttja vägnätet är alltså högre vid trängsel i systemet. Detta kan helt enkelt ses som att det tar längre tid att ta sig fram för ett fordon om många utnyttjar vägnätet samtidigt, än om vägnätet är tomt på trafik. (källa)