Värdering Synonymer Betyder Uttal

• evaluering
• skattning

Hur används ordet värdering

1. Hädelse, blasfemi, innebär att en person genom ord eller handlingar kränker något som anses heligt. I första hand brukar det handla om att uttrycka sig nedvärderande om någon religions Gud, men även att uttrycka förakt för religionens företrädare (präster, profeter, helgon etc). Skändande av religiösa platser och byggnader räknas ibland till hädelse. I utsträckt betydelse används ordet hädelse även om att man tycker, säger eller gör något som är emot vedertagen ideologi eller värdering, till exempel "Det är hädelse för en vänsterpartist att förespråka privatisering.". (källa)
2. Vissa långsiktiga investeringar kan ha så lång livslängd att de kan approximeras som eviga. Det kan exempelvis gälla aktier. En aktiekurs skulle kunna vara en värdering av framtida utdelningar. Det kan även gälla fastigheter, där hyran kan ses som en "evig" inkomst. I sådana fall faller restvärdet bort, och beräkningen blir en geometrisk serie. (källa)
3. I svenskan har ordet klottra enligt Svensk Etymologisk Ordbok förekommit sedan 1825. Av verbet klottra blir substantivet klotter. Enligt Svenska Akademiens ordlista betyder "klottra" rita eller skriva slarvigt. Den tidiga betydelsen förefaller bästämma in på barnklotter, det vill säga barns teckningsutveckling under första till tredje levnadsåret. Syftande på en vuxen persons aktiviteter används ordet ibland även i pejorativ bemärkelse. Det i svenskan äldre ordet klotter har i media fått beteckna äldre (eller "sämre") graffiti, och det i svenskan nyare ordet graffiti har likaledes i media fått beteckna nyare (eller "bättre") graffiti. Även det i svenskan ännu nyare ordet "tag" har ibland använts synonymt med "klotter". Ordet betecknar alltså egentligen inte en viss form utan mera en viss värdering. (källa)
4. Det tidigast kända omdömet som är gjort mellan betraktare och konstverk är Plinius d.ä.:s skrift Historia Naturalis (300-talet f.Kr.) Under hellenistisk tid uppstod i Pergamon bruket att skriva krönikor om konstnärer och sätta upp dem enligt en värdeskala. Under de första århundradena efter Kristus började romarna samla konst och en slags "kännare" uppstod. En av de frågor som diskuterades i Rom och Grekland var om avbildningens verklighetsgrad var det främsta, om vad som ansåg vackert eller fult vilket införde en moralisk värdering i diskussionen. Ytterligare en fråga var om ett konstverk skulle vara avslutat eller ofullbordat. Ett problem var också förhållandet mellan färg och form som diskuterades av Aristoteles. (källa)
5. Kulturarv är ett vidare begrepp än kulturmiljö. Ordet kulturarv används inte bara för föremål, byggnader och fornlämningar utan också berättelser, traditioner och andra immateriella värden som vi övertar från tidigare generationer. Men skillnaden mellan kulturarv och kulturmiljö är framför allt att det förra har varit föremål för viss värdering och blivit definierat och utnämnt till kulturarv. (källa)
6. Termen kulturarv, som blivit mer uppmärksammad under 2000-talet, används i en vidare mening och omfattar även ett immateriellt arv, minnen, föreställningar, berättelser, musik, konst, språk. Skillnaden mellan kulturarv och kulturmiljö är framför allt att det förra har varit föremål för viss värdering och blivit definierat och utnämnt till kulturarv. (källa)
7. Litteraturkritik (litteraturkritisk) är reflektion eller undersökning samt värdering av litteratur. Den som ger denna typ av kritik brukar kallas för litteraturkritiker. Viktiga skillnader mellan litteraturkritik och litteraturteori ligger dels i att litteraturkritikern låter de egna värderingarna synas, medan litteraturteoretikern eftersträvar objektivitet. Litteraturkritik publiceras till exempel i essäform, medan litteraturteori hör till genrer som vetenskapliga artiklar och avhandlingar. (källa)
8. En person som befinner sig i negativ affektbalans - till exempel en man som nyligen fått veta att hans älskade katt har blivit överkörd av en bil och dödad - kan ändå sägas vara lycklig om hans egen värdering av det egna livet är positiv. Om han anser att det egna livet är meningsfullt och innehåller saker han värdesätter, exempelvis nära relationer och arbetsglädje, så är han "lycklig" även om han befinner sig i negativ affektbalans. En renodlad kognitiv teori om lycka identifierar lycka endast med dessa tankar om det egna livets värdefullhet, meningsfullhet, etc. En hybridteori om lycka försöker dock inkludera både affekter och kognitioner. Vi kan tänka oss att mannen i exemplet ovan får veta att hans katt inte har blivit överkörd, utan har blivit upphittad och snart ska återlämnas till honom - det där som blivit överkört var bara en sork. Det vore underligt att mena att mannen var lika lycklig både när han trodde att katten vad död och sörjde den, som när han får veta att den lever. I vilken proportion lycka ska anses ha med positiv affektbalans respektive med positiv värdering av det egna livet att göra, är en öppen fråga. (källa)
9. Härledningen bygger på riskneutral värdering och användande av Itos lemma. (källa)