Världspolitik Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet världspolitik

1. I ett ytterligare försök att minska de inrikespolitiska spänningarna, började man nu propagera för en kraftfull utrikespolitik med expansiva, imperialistiska mål. Den nya "världspolitikens" effekt blev dock mest att den stärkte de konservativas maktanspråk med nationalistiska paroller, isolerade Tyskland i internationell politik och samlade de konkurrerande stormakterna Storbritannien, Frankrike och Ryssland mot landet. (källa)
2. Triangelhandeln mellan Europa, Afrika och Amerika dominerades av brittiska handelsmän och bidrog till välståndsutvecklingen i Storbritannien. 1770 påbörjades kolonisationen av Australien, först som en straffångekoloni för Storbritanniens kriminella och oönskade personer. Slutet av 1700-talet och början av 1800-talet varade en kamp mellan Napoleons Frankrike och Storbritannien om vem som skulle dominera Europa. Kampen fördes både på land och till sjöss. Vid sjöslaget vid Trafalgar (21 oktober 1805) krossades den franska flottan av den brittiska under amiral Horatio Nelson. Den brittiska segern bekräftade vilken överlägsenhet som den brittiska flottan hade byggt upp under 1700-talet. Segern gav Storbritannien absolut sjöherravälde under de efterföljande 100 åren. Napoleonkrigen avgjordes med Napoleon I:s slutliga nederlag vid Slaget vid Waterloo 1815. Från Napoleonkrigen fram till första världskriget 1914 var Storbritannien det militärt, ekonomiskt, politiskt och vetenskapligt ledande landet i världen och dominerade världspolitiken. (källa)
3. Under 1920- och 1930-talen blev Varga omtalad som en av de främsta sovjetiska ekonomerna, och verkade bland annat som ekonomisk rådgivare åt Vladimir Lenin och Josef Stalin samt inom Komintern. Han kom 1927–1947 att leda Institutet för världsekonomi och världspolitik i Moskva, och var från 1939 ledamot av Sovjetunionens Vetenskapsakademi. (källa)
4. Pius var till sin person en levnadslustig renässansmänniska, men visste dock att inrätta sig efter motreformationens anda. För att skaffa Kyrkostaten ro började han med att eliminera familjen Caraffa genom avrättning av företrädarens båda brorsöner och deras lojala. Istället upphöjde han sin systerson Carlo Borromeo. Han reformerade kardinalkollegiet och bedrev en omfattande välgörenhet. Med Pius IV kom vändpunkten då reformpåvedömet slöt sig samman med den förre motståndaren Spanien till motreformatorisk världspolitik. I kyrkligt avseende faller huvudvikten på Tridentkonciliets fullbordan samt dess komplettering genom Professio fidei tridentinæ 1564 och Index av samma år. Den papalism som segrande här förorsakade emellertid till sist även Pius IV i spänt förhållande till Spanien. (källa)
5. von Bonsdorff blev politices doktor 1950. Han utnämndes 1952 till biträdande professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet, var 1968–1976 extra ordinarie och 1976–1981 ordinarie professor i samma ämne. Som forskare rörde han sig över ett vidsträckt fält och behandlade allt från internationella samarbetsfrågor till finländska partiförhållanden och idéanalys. Bland hans arbeten märks Självstyrelsetanken i finlandssvensk politik åren 1917–1923 (1950), Studier rörande den moderna liberalismen i de nordiska länderna (1954) och Världspolitik i teknikens tidsålder (1961). Han redigerade fredsaktivisten Felix Iversens artiklar som utgavs med titeln Vad är fred? artiklar 1925–1968 (1991) och bar därtill huvudansvaret som författare av Svenska folkpartiets historia: av de fem publicerade volymerna 1956–1997 skrev han två på egen hand och två tillsammans med en annan författare. (källa)
6. Tito blev efter sin brytning med Sovjetunionen anklagad för att vara anhängare av trotskism och titoismen kallades i byråkratiska termer för "jugoslavisk trotskism". Den oberoende politiken inspirerade dock flertalet socialistiskt orienterade ledare i tredje världen så som Sukarno, Gamal Abdel Nasser, Muammar al-Gaddafi och Julius Nyerere som kom att anamma antingen delar av den eller inslag med titoismen som förlaga i sin egen politik. Även János Kádár, Ungerns kommunistiske ledare 1956-1988, införde under 1960-talet en serie ekonomiska reformer med tydlig inspiration från Jugoslaviens exempel. Jugoslavien var en av de ursprungliga medlemsstaterna i Alliansfria rörelsen som under kalla kriget verkade för oberoende från de båda stormaktsblocken som dominerade världspolitiken, en utrikespolitik som speglade Titos fientlighet till att låta främmande makter diktera villkoren för landets utveckling. Trots att man i Moskva efter avstaliniseringen och den kinesisk-sovjetiska brytningen till slut tvingades acceptera jugoslavisk alliansfrihet kunde man inte godta teorin att alliansfrihet gynnade socialistisk internationalism eller byggandet av socialism i tredje världen. I grannlandet Albanien dömdes det jugoslaviska systemet ut som lika med återinförandet av kapitalism. (källa)
7. har en viktig roll i världspolitiken. (källa)
8. Huntingtons huvudtes i boken var att det faktum att endast en ideologi och ett ekonomiskt system tycktes stå till buds efter det kalla krigets slut inte innebar något slut på historien eller storskaliga konflikter, utan endast att världen hade återförts till ett normaltillstånd av kamp mellan kulturer eller civilisationer. Enligt honom kommer konflikter mellan civilisationer att ersätta konflikter mellan nationalstater och ideologier som karaktäriserade 1800-talet och 1900-talet. Således menade han att Fukuyama och andra missade framtida konfliktorsaker, och att de viktiga byggstenarna i världspolitiken och det internationella systemet efter kalla kriget består av civilisationer snarare än stater. Han menar därför att konflikter under 2000-talet kommer att uppstå mellan dessa civilisationer snarare än mellan stater, och att världsreligionerna har en viktig betydelse. (källa)
9. Behovet att lyfta fram Eurasien har snarast politiska orsaker. I världspolitiken används Eurasien ofta som ett neutralt sätt att beskriva hemvisten för de nya republiker i Centralasien och Kaukasus som bildats efter Sovjetunionens upphörande 1991, och som inte per automatik betraktar sig som "asiatiska" länder eller tillhörande Mellanöstern. Asien har för övrigt flera subregioner och kulturer som i sig själva är lika stora som Europa, och lika olika från varandra som från Europa. Från ett modernt perspektiv är Europa den världsdel som har minst anledning av alla att erkännas som separat kontinent, och i vetenskapliga sammanhang används mer och mer termen Eurasien. (källa)
10. Från tiden efter disputationen tog världspolitiken en allt större plats i Wigforss tankevärld. Några av de vänner, som han brevväxlade med, befann sig i Tyskland vid utbrottet av första världskriget, och därtill var den rasbiologiska forskningen och antisemitismen nya forskningsfält som han, påverkad av Bengt Lidforss, ville sätta sig in i. Efter att han låtit publicera verket Världskrig och världsfred (1–2, 1915) tog han upp språkstudierna igen, och undervisade. Åren 1908–1911 var Wigforss extra lärare vid Göteborgs realläroverk, 1911–1914 var han adjunkt vid Lunds högre allmänna läroverk, 1918–1946 lektor i modersmålet och tyska vid Göteborgs högre latinläroverk samt från 1918 ingående i konsistorium i Göteborgs stift. (källa)