Värmeanläggning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet värmeanläggning

1. PV444D: augusti 1952 - november 1953. Modifierad styrning, kraftigare generator, takgöken ersätts av sidoblinkers på b-stolpen, värmeanläggning konstruerad internt hos Volvo kan levereras som extrautrustning, DS-modellen kunde levereras med en maroonröd metalliclack och röd/beige inredning. (källa)
2. Företaget bildades 1918 genom sammanslagning av Carl Holmbergs armaturfabrik i Lund, Åtvidabergs armaturfabrik, Kungsörs armaturfabrik, Perforeringsfabriken i Storvik och Manometerfabriken i Stockholm samt fabriksverksamhet i Råå. Man tillverkade såväl armatur för ångpannor, gas-, vatten-, och värmeanläggningar, syrafast armatur, manometrar, vakuummetrar och termometrar för industriellt bruk och järnvägsbromsar, så kallade Kunze-Knorr-Bremse, oljeeldningsapparater med mera. (källa)
3. År 1954 genomfördes inre ommålningsarbeten under ledning av konservator Carl Otto Svensson. Väggarna putsades om och målades med vit kalkfärg. Altartavlan målades om. Elektrisk värme och belysning installerades. 1999 byttes värmeanläggningen ut. 2004 byttes takbeläggningen ut från cementpannor till taktegel. (källa)
4. År 1906 målades interiören om och takens beklädnad med träspån ersattes med järnplåt. Åren 1930 - 1933 genomfördes en restaurering under ledning av arkitekt Sigge Ullén med Sven Dalén som konservator. På predikstol, altarring och orgelläktare avlägsnades övermålningen från år 1887. Interiören i övrigt målades om och bänkarna byggdes om. I vapenhusets norra vägg togs ett fönster upp och en glasmålning sattes in. Sakristians väggar kläddes med masonit. I sakristians källare installerades ny värmeanläggning med lågtrycksånga. Altarets förgyllda kors flyttades till vapenhuset. År 1951 installerades elektrisk uppvärmning. Kyrkan genomgick en omfattande restaurering inför 300-årsjubileet 1997 och försågs med nytt golv och uppvärmningssystem. (källa)
5. Av 10 entreprenadanbud på byggnadens uppförande antogs den 3 april 1913 det av byggmästaren A. Backman i Falun avgivna. Byggnaden skulle vara färdig till den 1 oktober 1914. Entreprenör för värmeanläggning samt vatten- och avloppsledningar blev AB M. Faerden i Stockholm, för de elektriska belysningsanläggningarna Söderhamns Elektriska Byrå. Banklokalens inredning utfördes av fabrikören Johan Abraham Norell i Söderhamn, medan gårdsplanens ordnande sköttes av byggnadskommittén med biträde av trädgårdsmästaren Magnus Winbladh i Sandarne. Till kontrollör för byggnaderna antogs byggmästaren Erik Jakobsson, vilken under förarbetena biträtt styrelsen vid en del tekniska utredningar, mot arvode av 2 000 kronor. Byggmästaren Jakobsson avled i oktober och efterträddes av byggmästaren Daniel Eriksson. Till kontrollant för värme, vatten och avlopp antogs ingenjören Wilhelm Dahlgren. Till byggnadskommitterade utsågs herrar Fridlef Afzelius, Lars Erik Röstlund och Carl Alfred Ohlson. (källa)
6. År 1940-1941 genomfördes en omfattande invändig renovering. Härvid installerades en ny värmeanläggning och under koret byggde man en bårkällare. Under orgelläktaren byggdes ett kapprum, ett sammanträdesrum och en sakristia. Fönsterrutorna byttes till blyinfattat antikglas. Koret smyckades av konstnären Gunnar Torhamn genom altarskulpturen Den gode herden samt trärelieferna Dopet och Nattvarden. Kyrkan återinvigdes av biskop Arvid Runestam i november 1943. (källa)
7. Utrustning: MF-radio, VHF, VHF-pejl, PR-radio, radar, ekolod, högtalaranläggning, Decca-nav., värmeanläggning, brandpump, portabel brand- och länspump, skumsläckningsaggregat, hydraulkran, sjukvårdsutrustning, bår, räddningsflotte samt gummibåt med 25 hk utombordare. (källa)
8. År 1912 renoverades kyrkan in- och utvändigt. Tornets tak och södra vapenhusets tak belades med galvaniserad plåt som därefter svartmålades. Torntaket försågs med ett kors på klot av kopparplåt. I kyrkorummet sattes en altartavla upp och altarringen kläddes. År 1928 genomfördes en omfattande invändig renovering under ledning av byggmästarna Albin och Carl Wilhelm Gustafsson från Borås. En ny värmeanläggning installerades. Golvet lades om och väggarna belades med panel. Nya innerdörrar sattes in och innerfönster med antikglas tillkom. Predikstolen försågs med ljudtak. Likaså åtgärdades altare och altarring. Bänkinredningen grålaserades och bänkdörrarnas fyllningar marmorerades. Kyrkorummets innertak blåmålades och väggarna fick en ljus kulör. Läktarbröstningen och innertakets tunnvalv dekorerades av konstnären John Hedæus. Nya korfönster, tillverkade av Stockholms glasmåleri, sattes in samma år. (källa)
9. I början av 1937 kom den bättre utrustade PV52. Till skillnad från den billigare PV51 fick man här lyxartiklar som dubbla solskydd, dubbla vindrutetorkare, klocka, värmeanläggning, läslampa bak och armstöd på alla fyra dörrar. (källa)
10. 1934 gjordes en genomgripande renovering av kyrkan. Mer praktiska ingrepp var installation av en ny värmeanläggning och att ljuskronorna av bandjärn byttes mot elektrifierade sådana av mässing. Kyrkorummets färgsättning förändrades också markant. Fram till dess hade man behållit 1800-talets schablonoljemålningar i hela kyrkan. Nu togs nästan alla dessa bort, och ersattes av mer beiga nyanser. De enda schablonmålningar som bevarades var korsen i de fem medaljongerna ovanför korets fönster. (källa)