Värmeekonomi Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet värmeekonomi

1. Maria Elisabet Finckenberg anhöll år 1814 om privilegium för att i sina omyndiga söners namn driva en fajans- och lerkärlsfabrik på Käldinge frälsesäteri i Nagu. Detta beviljades trots det ovanliga att hon var en kvinna som ville bli företagare. Hon hade dock några år tidigare ärvt stora mängder kontanta medel av sin far, den företagsamma sjökaptenen Petter Claesson i Åbo, och därtill det handelskunnande som behövdes. De flesta råvaror som behövdes fanns på gårdens marker och hon var bekant med handeln på Stockholm, där annat som behövdes kunde skaffas. I staden fanns också förebilderna Rörstrands Porcelaine Werks Bolag och Ulfsunda Fajans och Porcelainfabrik. I Sverige hittade hon därtill de verkmästare som kände till de nya effektiva kakelugnarna med interna rökkanaler, som hade bättre värmeekonomi och bevarade värmen bättre. De kände också till glaseringen med opak tennglasyr som hade kommit på modet. Samtidigt blev det allt vanligare att man i hushållen använde blyglaserade lerkärl och kärl tillverkade av rödbränd lera, vilket den nya fabriken Fortuna kunde leverera. (källa)
2. Axel Eriksson blev 1942 teknologie doktor vid KTH på en avhandling med titeln Byggnadsteknisk värmeekonomi. Han skrev också flera handböcker och läroböcker om murning och betong. Från 1941 var han ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademin. 1942 ritade han Strängbetongs första fabrik för prefabricerade betongelement i kvarteret Tryckeriet i Liljeholmen i Stockholm. (källa)
3. Kaldoprocessen kan användas för färskning av såväl högfosfor- som lågfosforråjärn. Konvertern kan regleras med varvtal, syrgasflöde och lanshöjd samt genom tillsättning av kalk och kylmedel. Den höga avgastemperaturen orsakar emellertid en kraftig termisk belastning på infodringen, vilket är en av orsakerna till processens höga foderslitage. En av de stora fördelarna med processen är att rotationen gör det möjligt att styra färskningen så att högkolhaltiga stål kan tillverkas direkt i ugnen, även från förhållandevis fosforrikt råjärn. Vidare bidrar processens goda värmeekonomi (vilket framförallt ett resultat av den goda efterförbränningen av kolmonoxid till koldioxid i ugnsatmosfären) till att skrotsmältningskapaciteten är mycket hög. (källa)
4. Den allra första ringugnen i Sverige användes för eldfast tegel och togs i bruk år 1866 i Höganäs. Senare ringugnar uppförda i Sverige hade en avlång form (så kallad långugn), då detta ger bättre värmeekonomi. I Sverige byggdes 1872 vid Skånska Cement AB tegelbruk i Lomma den första ringugnen för bränning av vanligt murtegel. Nästa år byggdes en ringugn vid Pålsjö tegelbruk i Lund. I slutet av 1940-talet avlöstes ringugnen av tunnelugnen. (källa)