Värmeenergi Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet värmeenergi

1. Cirka 70 länder direktanvände totalt 270 PJ geotermisk värme 2005. Mer än hälften användes för byggnads- och fjärrvärme, en tredjedel användes för att värma upp bassänger och liknande. Resterande värmeenergi användes framförallt inom jordbruk och industri. Totalt fanns det 28 GW installerad geotermisk värmekapacitet i världen. Kapacitetsfaktorerna är emellertid låga (runt 20 %) eftersom värmen huvudsakligen används under vintertid. 88 PJ av ovanstående fjärr- och byggnadsuppvärmning kom från uppskattningsvis en miljon geotermiska värmepumpar med en total installerad kapacitet på 15 GW. Den totala siffran för antalet geotermiska värmepumpar växer med cirka 10 % årligen. (källa)
2. Vattenburen golvvärme är ett lågtemperatursystem i jämförelse med radiatorer som är ett högtemperatursystem. Varmvatten leds genom rör av stål, koppar eller mer vanligt polyetenrör (PEX) från värmekällan. Vattenburen golvvärme är ingjuten i den underliggande betongplattan, som även ackumulerar värmeenergi. Det finns även system för träbjälklag, dessa system består av moduler av cellplast och aluminiumplåt som läggs på ett undergolv eller vilar på bjälklaget. Över golvvärmesystemet läggs valfria golv, även golv med keramik förekommer. (källa)
3. Ljusenergi som absorberas av klorofyll kan antingen omvandlas till kemisk energi och driva fotosyntesen, ombildas till värmeenergi eller avges som ljusstrålning (fluorescens). Hos en växt kan man därför genom att belysa med ljus av en bestämd kortare våglängd (till exempel blått) och mäta fluorescensen i det återemitterade ljuset med längre våglängd (rött) få ett mått på fotosyntesens effektivitet (emissionsspektra är alltid förskjutna mot längre våglängder relativt absorptionsspektra, så kallat Stokes-skift). Om man extraherar klorofyll från en växt kan det inte längre förekomma någon fotosyntes och då blir fluorescensen tydlig i form av återutsänt rött ljus (i vit belysning är transmitterat och reflekterat ljus grönt och dominerar över det röda återutsända ljuset, men ser man en lösning av extraherat klorofyll belyst från sidan eller med ultraviolett ljus ser lösnigen röd ut). (källa)
4. Orsaken till detta klimat är närheten till havet och dess stora vattenmassor som binder värmeenergi. Om vintern fungerar havet uppvärmande och om sommaren avkylande. Luftfuktigheten förhindrar riktigt låga temperaturer eftersom värme frigörs när vattenångan kondenserar. Vädret varierar dock ofta eftersom påverkan kan komma mer från havet eller mer från land beroende på vädersystemens rörelse. (källa)
5. I subtropiska områden med stora öppna kustlandskap mot öppna hav med kallt vatten och där landmassan är av den typ som kan lagra en stor del av solens värmeinstrålning kan fenomenet kvällsbris ge den omvända vindriktningen när solen går ner. När solen under dagtid värmer upp luften över både land och hav uppstår inga dramatiska temperaturskillnader mellan land och hav. När solen går ner har landmassan samma temperatur som under dagtid. Då marken värmer luften ovanför effektivare än vad havet gör kommer sval luft från havet att blåsa in över land medan luftmassan över land snabbt stiger uppåt och vindhastigheten kan på kort tid (10–15 minuter) nå upp till stormstyrka (20–25 m/s) för att efter någon timme snabbt avta i takt med att landmassans värmeenergi förbrukas i uppvärmningen av luften. Detta fenomen uppträder vid klart väder, stark solinstrålning, relativt svaga vindar under dagtid och när lufttemperaturen under dagtid ligger över 40 grader. Fenomenet är vanligt på exempelvis Australien ostkust under sommarhalvåret vilket vid breda sandstränder orsakar kortvariga sandstormar som sprider sand över land. (källa)
6. Den vanligaste användningen av kärnreaktorer är som landbaserad energikälla för att producera elkraft, men i vissa fall även för att driva fartyg. Värmen från kärnreaktionen alstrar ånga som driver ångturbiner som i sin tur driver generatorer eller propellrar. Vid omvandlingen av värmeenergi till mekanisk energi går normalt cirka 2/3-delar av energin förlorad i spillvärme, medan cirka 1/3-del nyttiggörs för elproduktion eller propulsion. (källa)
7. Motorkylning av förbränningsmotorer kan ske enligt flera olika principer. Uppdelningen av de förekommande kylningsmetoderna bygger i huvudsak dels på vilket kylmedium som används i själva motorn, och dels på vilket sätt som värmen transporteras bort från motorn och fordonet. Kylningen är i grunden nödvändig på grund av den begränsade verkningsgraden hos motorer, vilket innebär att inte all värmeenergi som produceras omvandlas till mekanisk energi. Överskottsvärmen måste på något sätt ledas bort från motorn. (källa)
8. I elektriska kretsar och komponenter används watt som enhet för resistiv elektrisk effekt som används i kretsen eller komponenten, och som omvandlas till andra energiformer. Det kan vara värmeenergi som utvecklas till följd av spänningsfall över resistanser, mekanisk energi som utvecklas i en motor, ljudeffekt som utvecklas i en högtalare, eller radiostrålning som sänds från en radiosändare. Antal watt är då spänningen i volt multiplicerat med strömstyrkan i ampere. (källa)
9. där q är värmemängden (dvs. värmeenergin) och w är arbetsmängden (dvs. all annan energi). Antag att man har ett slutet system, trycket i detta system är p. Kraften som detta tryck utövar på systemets väggar är då. (källa)