Värvning Synonymer Betyder Uttal

• rekrytering

Hur används ordet värvning

1. En kungörelse, SFS 1938:623, beslutad den 21 oktober 1938, löd på följande sätt: "Med anledning av internationell överenskommelse om nonintervention i Spanien har den 5 mars 1937 utfärdats lag (nr 61) angående åtgärder för att förhindra frivilligas deltagande i inbördeskriget i Spanien m.m., vilken lag jämlikt en av Kungl. Maj:t samma dag utfärdad kungörelse trätt i kraft den 7 mars 1937. Lagen skall enligt lag den 25 februari 1938 (nr 54) äga fortsatt giltighet till och med den 28 februari 1939 eller den tidigare dag Konungen förordnar. Enligt 1 § förutnämnda lag skall svensk medborgare, som tager värvning till krigstjänst i Spanien, straffas med fängelse i högst sex månader eller dagsböter. I anslutning till planer för hemsändandet av utländska frivilliga i det spanska inbördeskriget finner Kungl. Maj:t gott förordna, att den, som efter att före denna dag hava tagit värvning till krigstjänst i Spanien återvänder till Sverige, skall vara fri från åtal för brott varom ovan nämnts." Vissa ledamöter av konstitutionsutskottet kritiserade åtgärden, och framförde bl.a. att "ett abolitionsförfarande var direkt stridande mot lagens uttryckliga formulering och att amnesti i stället bort komma till användning". (källa)
2. Det var franska revolutionen, som åter väckte den allmänna värnplikten till liv. Först vädjade man till frivilligheten (1791). Men då denna utväg inte räckte till tillgreps även tvångsrekrytering (1792), och slutligen skedde 1793 uppbåd i massa, varefter genom 1798 års konskriptionslag alla män mellan 20 och 25 års ålder förklarades skyldiga till krigstjänst. Medelst denna allmänna värnplikt (tillsammans med värvning) fyllde Napoleon I sina härar, och då de inkallade soldaterna tämligen godtyckligt hölls kvar i tjänst, betydde bestämmelsen om tjänstetidens begränsning inte mycket. För att kunna motstå de franska härarna nödgades övriga stater så småningom byta ut värvningen mot allmän värnplikt, vilket fullständigt skedde vid Preussens resning 1813 (se Lantvärn). Den nya anordningen sattes fullständigt i system genom de preussiska rekryterings- och lantvärnslagarna 1814 och 1815, som införde allmän värnplikt utan rätt att "sätta man i sitt ställe". Därvid kunde dock ej på långt när alla värnpliktiga inkallas till verklig tjänstgöring, oaktat tjänstgöringstiden nedsattes ända till två år. I alla övriga stater på Europas fastland byggdes härordningen efter 1815 också på allmän värnplikt (med rätt till friköpning eller att sätta man i stället), varvid dock i allmänhet endast ett mindre antal manskap inkallades i tjänstgöring och där kvarhölls längre tid eller ock en del manskap ersattes med sådana, som gjorde tjänst in i andras ställe eller mot betalning kvarstannade. Genom dylika åtgärder kom man småningom ifrån värnpliktens grundsats om allas lika skyldighet mot staten och från fördelen att äga en talrik, ungdomsfrisk och kraftfull armé. (källa)
3. Indiska regeringen hade redan 1837 börjat reglera kuliutförseln genom kontrollerande lagstiftning rörande kuliernas behandling under transporten, kontraktstidens begränsning, de utvandrades rätt till fri återresa efter dess utlöpande och så vidare. Dessa tid efter annan skärpta kontrollbestämmelser sammanfattades i emigrationslagarna av 1864 och 1869, och sedermera har denna skyddslagstiftning gång efter annan ytterligare utvecklats. Den stadgar bland annat att emigrantvärvning får ske endast genom av staten godkända agenter, att transportfartygen skall undergå noggrann sanitär inspektion, att kontraktens innehåll på förhand noga bekantgörs för kulierna och att dessa efter viss tid garanteras fri hemresa. (källa)
4. Kapten Rouget de Lisle, född 1760 i Lons-le-Saunier i Jurabergen hade tagit värvning i ingenjörstrupperna och fann sig våren 1792 förlagd till Strasbourg. I en särdeles patriotisk yra efter en stor middag i borgmästare Dietrichs hus skrev han så såväl text som musik till den sång som han ursprungligen döpte till "Chant de guerre pour l'armée du Rhin" ('Rhenarméns krigssång'). (källa)
5. Persiska krigen (även kallat perserkrigen eller de grekisk-persiska krigen) var en serie konflikter mellan den grekiska världen och det persiska akemeniderriket som påbörjades omkring 490 f.Kr. och varade till 449 f.Kr. Begreppet syftar vanligtvis på de två persiska invasionerna av det grekiska fastlandet år 490 f.Kr. och 480-479 f.Kr. Perserna segrade i de inledande slagen men vid båda tillfällena höll grekerna stånd och motade bort de persiska trupperna från grekiska fastlandet. Inte alla greker kämpade mot perserna, några var neutrala, medan andra var allierade med Persien. Perserkrigen markerar skillnaden mellan arkaisk tid och klassisk tid i den grekiska historien. Krigen gav inte enbart upphov till väpnade konflikter utan bidrog till ett brett kulturellt och vetenskapligt utbyte. Många greker sökte sig till det persiska havet, lockade av den akemenidiska stormaktens prakt, och vissa tog värvning i den persiska armén, vilket Xenofon skildrat i sitt verk Anabasis. (källa)
6. Proselyt (grek. en som tillkommit) är en nyligen vunnen anhängare av en viss åsikt, oftast en trosuppfattning men i överförd bemärkelse även politisk. En proselyt vinns oftast över genom värvning eller mission. Begreppet syftar oftast på personer som konverterat till judendomen, efter Kristus även om personer som konverterat till kristendomen. (källa)
7. En skillnad mellan amerikansk och europeisk professionell sport är det amerikanska systemet med spelardraft där spelare, som inte står under kontroll av något av lagen i en liga, väljs enligt strukturerade och ibland komplicerade regler. I exempelvis den amerikanska hockeyligan NHL kan varje lag varje säsong välja bland alla tillgängliga spelare i hela världen och få rättigheterna gentemot varandra. Det lag som var sämst förra året får välja först och det som var bäst får välja sist i ett antal omgångar. I ett draft-system blir därför behovet av talangscouter större än i Europa där spelare i stort sett kan gå fritt mellan lagen när de inte är kontraktsbundna vilket gör att storklubbarna kan vänta till spelare är färdigutvecklade innan de gör en värvning. En duktig sportchef lyckas hitta spelare som passar in i laget, får rum i lagets budget och har ett antal alternativ i reserv. (källa)
8. Den senaste svensken som dömts genom ståndrättsförfarande torde vara Giuseppe Franchi (Josef Francke) soldat i Svenska kåren i Estland, avrättad genom arkebusering i Estland 1918. Franchi var tidigare löjtnant i Finlands vita armé och tidigare militärmusiker vid ett gardesregemente i Stockholm. Han åtalades av ståndrätten i den Svenska kåren för olovlig värvning och försök till myteri. Omständigheterna anses oklara, liksom åtalet och ståndrättsförfarandet, vilket väckte uppseende i svensk press vid tiden. (källa)
9. Värvning kallas en persons frivilligt ingångna förbindelse att mot vissa förmåner tjänstgöra i det militära en viss tid. (källa)