Väva Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet väva

1. Härmsångarens lockläte på häckningsplats låter ungefär "tä-tä-hyi" och vid oro ger den ifrån sig korta serier med "tä tä tä..." Dess sång är snabb (dock långsammare än kärrsångaren) och ljudlig och den väver in härmningar av andra arters sång. Trots sitt namn är den dock inte lika skicklig imitatör som exempelvis kärrsångaren. Ett återkommande sångläte är nasala gnälliga toner "gie" som kan associeras med lätet från en delfin. Den väver även in sitt igenkännbara lockläte i sången. Eftersom den tillbringar vinterhalvåret, i Afrika, kan den även under sommartid i Sverige väva in härmningar från afrikanska fågelarter vilket gör att fågelskådare med stor kunskap om fågelsång i vissa fall kan utröna var i Afrika en individ övervintrat. (källa)
2. Kypert (diagonalväv) är en grundbindning i vävning. Bindningen ger en snett löpande linje över tyget, eftersom bindepunkterna förflyttas ett steg åt sidan för varje inslag. Kypert var en vanligt förekommande bindningstyp i textilfynden i Lödöse från 1300-talet, så även i Bockstensmannens klädedräkt. Exempel på tyger vävda i kypert är denim, batavia och gabardin. (källa)
3. Sången som mest hörs från skymning till gryning är mycket högljudd och snarlik rörsångarens fast mycket snabbare och mer varierad. I ett mycket snabbt tempo visslar, knäpper och svirrar den ofta väl dold inne i vassen eller ett snår nära vatten. Den är en mycket skicklig imitatör och härmar flera olika fågelarters läten men lägger även in passager av torra drilljud "prrri-prrri" och hesa "tzääh". Eftersom den tillbringar vinterhalvåret, i Afrika, kan den även under sommartid i Sverige väva in härmningar från afrikanska fågelarter, vilket gör att vissa fågelskådare med stor kunskap om fågelsång i vissa specialfall kan utröna var i Afrika en individ övervintrat. (källa)
4. Under första århundradet användes det latinska ordet plagiarius och plagium ('människorov', 'kidnappning') om när någon stjäl någon annans arbete, av den romerska poeten Martial, som klagade över att en annan poet hade "kidnappat hans verser". Den latinska plagiārius, "kidnappare", och plagium, "kidnappning", har roten Plaga ("snara", "nät"), baserat på den indoeuropeiska roten *-plak, "att väva". (källa)
5. Plädar vävs ofta i ull, men andra material kan förekomma. Efterbehandling av ullvävda plädar är ruggning, som inom industrin oftast utförs maskinellt. Hobbyvävare skickar in enstaka plädar för ruggning och måste då väva särskilda partier för fästanordning. Vid dubbelspolat inslag av ull ger ruggningen en tjockare pläd än vid ett enkelspolat inslag. Ullgarnets kvalitet påverkar också resultatet. En pläd som vävs med hårdtvinnat ryagarn kan inte ruggas till samma mjuka kvalitet som ett ullgarn som tvinnas lösare vid spinningen. (källa)
6. Sammet (medellågtyska sammet, sammit) är ett vävt tyg, vars rätsida täcks av en tät, kort lugg. Tekniken för att väva sammet är mer än 800 år gammal. Sammet vävdes troligen i Italien redan på 1200-talet. Tyget används mestadels till festplagg och möbelklädsel. (källa)
7. Skyttel eller skottspole är det redskap som används för att skyttla (föra) inslaget fram och åter i varpens öppnade skäl vid vävning. I skytteln placeras det garn som spolats upp på en spole, (på färdiga spolrör eller på en pappersbit som rullas), företrädesvis med hjälp av en spolmaskin. Det finns skyttlar av olika storlek beroende på hur bred väven är. En dubbelskyttel kan ha två spolar monterade samtidigt i samma skyttel och används när man ska väva med dubbelspolat garn. Annars får man spola upp med två trådar samtidigt som alternativ. I damast och upphämta är skälet ofta ganska litet och då lämpar sig en skyttel som har lägre höjd. (källa)
8. Ett solv är en anordning som är till för att reglera höjden på en varptråd i en vävstol. Det består av en eller två trådar som löper lodrätt och har ett litet hål (ögat) ungefär mitt på. Den varptråd som ska höjas och sänkas av solvet löper genom ögat. Varptråden höjs genom att solvet dras uppåt, vanligen av en skaftkäpp. På motsvarande sätt kan varptråden dras nedåt av en nedre skaftkäpp. (källa)
9. Stoppnål - En mycket lång nål med vars hjälp man kan "väva" tråd över stort hål, exempelvis i strumpor. Stoppnålar avsedda för ullgarn har extrastort öga. (källa)
10. Till exempel kan det vara väsensskilt att väva med mattlingarn från olika leverantörer om tvinningen i ena fallet givit ett stumt och hårt garn, och ett annat mattlin tvinnats så att garnet är mer poröst och fyllande. Resultatet blir att inslagen fyller väven helt olika. (källa)