Växtnäring Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet växtnäring

1. En förutsättning för att driva hållbart jordbruk är att man ger tillbaka lika mycket växtnäring som går bort med grödan och lakas ut med nederbördsöverskottet. I människans tidiga historia var jordbrukarna nomader, och behövde inte tänka på utarmning, men när man bosatte sig längre tider på samma plats var man tvungna att lära sig om kretsloppet av näring och utnyttjande av växelbruk. Man kan i princip säga att användning av gödsel är en av förutsättningarna för människors möjlighet att bli bofasta. (källa)
2. Vattenkultur eller hydrokultur är växtodling i konstgjord miljö, där de nödvändiga växtnäringsämnena tillförs rötterna i en vattenlösning. (källa)
3. Hyggesbränning är en metod att öka växtnäring i humuslagret i skogar. Genom att bränna upp markvegetation minskar konkurrensen med trädplantorna, och marken får dessutom mer sol. Metoden påminner om naturens eget sätt att sköta föryngringen av skogar, och lämpar sig bäst på friska till fuktiga ståndorter med tjocka inaktiva humustäcken. (källa)
4. När grödan lider av långvarig torka, mognar den i förtid (brådmognad) med liten skörd som följd. Dessutom finns stora mängder växtnäring kvar i marken, som lätt lakas ut när nederbördsöverskottet väl kommer eftersom man normalt gödslar för en sommar med normal nederbörd. (källa)
5. Julkaktusen mår bäst om den får stå ljust och soligt hela året, men den bör skyddas mot den starkaste sommarsolen mitt på dagen. Den bör vattnas så att jorden blir ordentligt genomvattnad och jorden bör få torka upp mellan vattningarna, men den får aldrig bli uttorkad. Den är känslig för kalkhaltigt vatten, så mjukt vatten som möjligt bör användas. Växtnäring bör tillsättas från vår till höst. Den trivs inomhus året om, men mår bättre om den får vara utomhus under sommaren. Utomhus bör den placeras halvskuggigt och bör tas in då nattemperaturen faller ner under 13ºC. (källa)
6. Makronäringsämnen - Växtnäring kan delas in i makronäringsämnen och mikronäringsämnen. (källa)
7. Matjorden innehåller större delen av markens växtnäring och de flesta av markens mikrober, speciellt på sandjordar och grovmojordar. (källa)
8. Rot kallas den del av en växt som förankrar växten till marken. Förutom att ge växten stadga fungerar rötterna även som upptagare av markvatten och växtnäringsämnen ur jorden. Vissa växter har även så kallade luftrötter (se lianer). Hos tvåhjärtbladiga växter består rotsystemet av en huvudrot (pålrot) med sidorötter. Ytterst på de unga rötterna finns rothår som är encelliga och tunna. Hos enhjärtbladiga växter består rotsystemet av serier med birötter. (källa)
9. Träda eller träde innebär att åkermark under en period får vila från produktion av grödor. Denna vila kan pågå i ett eller flera år. Trädan är en gammal företeelse och kom till för att marken inte skulle utarmas. Odling av säd år efter år medförde att marken blev helt utarmad så att den blev värdelös för odling. Redan i början av 1700-talet använde man sig av "träda" i Bergslagen, speciellt på nyodlingar. Man gödslade kraftigt och odlade spannmål i 3 år varefter man slog (den självsådda) vallen under 8–10 år. Denna äldre form av träda kallades linda. På 1870-talet låg 14,5% av den svenska åkermarken i träda. Träda användes i vissa landsdelar långt in på 1900-talet. På Öland + Gotland låg 15,2% av åkermarken i träda år 1921. I modernt lantbruk finns ingen anledning att lägga mark i träda för produktionens skull. Man kan utföra markanalys för att fastställa innehållet av växtnäring i marken och utifrån denna bestämma en gödselgiva som återställer näringsbalansen. (källa)
10. Växtfysiologi är läran om växternas fysiologi. I ämnet växtfysiologi ingår både biokemiska, genetiska och ekologiska aspekter av exempelvis fotosyntes, växtnäring och transpiration. (källa)