Växtplankton Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet växtplankton

1. Solljuset värmer de ytliga havslagren och är där helt avgörande för livet i haven. På större djup har solljuset absorberats — röda våglängder redan på 15–20 meters djup, blå på omkring 100 meters djup — och under 200 meter är haven i princip helt mörka. Totalt är endast två procent av havets volym belyst och detta gör att växtplankton, som står för fotosyntesen i haven, bara lever i de ytliga lagren vilket i sin tur påverkar resten av livet i haven. Många djur som lever i djuphavet kan dock generera eget ljus. (källa)
2. Ciliaternas celluppbyggnad är betydligt mer komplicerad jämfört med andra encelliga eukaryoters. Storleken är oftast mellan 0,01 och 0,1 mm, beroende på art. De rör sig med hjälp av trådlika utskott - flimmerhår eller cilier. Dessa cilier ger i allmänhet en mer precis rörelse jämfört med flageller. Munrännan omges också av cilier, vars rörelser bildar vattenströmmar som fångar in födan, främst bakterier och växtplankton. Till skillnad från många andra encelliga eukaryoter kan ciliaterna ofta kännas igen direkt under ett ljusmikroskop. (källa)
3. Lysräkor förekommer i alla världens hav. De anses vara en nyckelart längst ner i näringskedjan, då de lever på växtplankton (och i mindre utsträckning djurplankton) och omvandlar därmed dessa till en form som lämpar sig som föda för många större djur. I Antarktiska oceanen utgör en enda art – antarktisk krill, Euphausia superba – en sammanlagd biomassa av flera hundra miljoner ton. Mer än hälften av denna biomassa äts av valar, sälar, pingviner, bläckfiskar och fiskar varje år. De flesta arterna i ordningen befinner sig dessutom nära ytan under natten och djupare ner under dagen. På så sätt är de tillgängliga som byte för en stor mängd arter som förekommer på olika djup. (källa)
4. Växtplankton utgör basen för näringskedjan i haven, som föda för både djurplankton och större djur. Djurplankton i sin tur är basen både för mindre djur som kräftdjur och småfisk (sill och sardiner), som större djur upp till bardvalarna, jordens största djur, vilka livnär sig huvudsakligen på kräftdjur som krill. Särskilt i näringsfattiga sjöar och hav utgör bakterieplankton en stor del av den totala biomassan. De kan utnyttja löst organiskt material som transporteras till sjöar från omgivningarna. Genom att bakterierna i sin tur äts upp av djurplankton kan de i vissa fall utgöra basen för näringskedjan i sjöar. (källa)
5. Fytoplankton kallas även växtplankton eller planktonalger och är plankton som använder fotosyntes. Fytoplankton står för hälften av världens fotosyntetiska aktivitet och äts bland annat av zooplankton. Fytoplankton flyter fritt i de övre vattenlagren i hav och sjöar.Fytoplankton är ofta basen i näringskedjan i både salt- och sötvatten. (källa)