Vårsession Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vårsession

1. Med anledning av andra världskrigets utbrott 1939 och framförallt på grund av finska vinterkriget 1939–1940 samt den tyska ockupationen av Danmark och Norge den 9 april 1940 bedrevs riksdagsarbetet kontinuerligt från hösten 1939 till årsskiftet 1940/1941 med flera urtima riksdagar. Därför blev det så att man från och med 1941 började bedriva riksdagsarbete både på våren och hösten och detta benämndes då "vårsessionen" och "höstsessionen", med två undantag. Hösten 1942 benämndes det "Förhandlingar efter vårsessionens avslutande" och 1947 hölls ingen höstsession, så då benämndes det bara "riksdag". Höstsessionen hölls vanligtvis från mitten av oktober till mitten av december. (källa)
2. Olägenheterna med ett jämnt antal ledamöter visade sig ganska snart. Vid riksdagsvalet 1973 fick de socialistiska och borgerliga blocken 175 riksdagsplatser var. Det ledde till att flera omröstningar i riksdagen fick avgöras med hjälp av lotten. I folkmun har den kallas "Lotteririksdagen". Den 10 januari 1975 hölls riksdagens högtidliga öppnande, som från och med detta år kallades riksmötets öppnande, i den provisoriska plenisalen i Kulturhuset vid Sergels torg i Stockholm. 1975 års riksmöte varade endast under vårsessionen, eftersom riksdagens arbetsår ändrades från att tidigare ha omfattat en vår- och en höstsession till att omfatta en höst- och en vårsession. Den 15 oktober 1975 öppnades således 1975/1976 års riksmöte och från och med 1976/1977 års riksmöte har kammaren 349 ledamöter. Då talmannen inte har rösträtt går den person från talmannens parti som stod närmast att bli invald i riksdagen in som ersättare på talmannens plats i riksdagen. (källa)
3. Riksmötet 1975 var Sveriges riksdags vårsession 1975. Det pågick från riksmötets öppnande den 10 januari 1975 till riksmötets avslutning den 31 maj 1975. Detta var det första riksmötet, sedan 1974 års regeringsform avskaffat riksdagen som mötesform. Riksdagen som församling behölls dock enligt grundlagsändringen. (källa)
4. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, även kallad FN:s människorättskommitté och MR-kommittén, är ett FN-organ bestående av 18 experter som sammanträder tre gånger per år för fyra veckors sessioner (vårsessionen i FN-högkvarteret i New York, sommaren och höstens sessions i FN:s kontor i Genève) för att med femårsintervall granska rapporter från 162 medlemsstater i FN och deras respekt för konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, ICCPR, samt granska individuella klagomål från de 112 stater som ratificerat det fakultativa protokollet. (källa)