Yrkesråd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet yrkesråd

1. Unge avlade juris kandidatexamen vid Stockholms högskola 1950 och genomförde tingstjänstgöring i rådhusrätten i Stockholm 1950–1952 och i Gävle 1952. Han var sekreterare i Svenska Arbetsgivarföreningen 1952–1954, direktörsassistent i Grafiska arbetsgivarförbundet 1955–1959, vice verkställande direktör där 1959–1971, verkställande direktör där 1971–1982 och direktör inom Svenska Arbetsgivarföreningen 1982–1992. Unge var ledamot av Arbetsdomstolen 1979–1995, styrelseledamot i Sveriges radio 1981–1988 och ordförande i Arbetsmarknadens yrkesråd 1982–1988. (källa)
2. Han var ordförande i flera bolagsstyrelser, styrelseledamot i Sveriges Advokatsamfund 1969–1975, ordförande i dess yrkesråd 1978–1982, dess södra avdelning 1980–1984 och i delegationen för advokatförsäkringar 1982–1986. Han skrev artiklar i samhällspolitiska och juridiska frågor. På äldre dar gav han på förlaget Atlantis ut två böcker med historiskt fokus. (källa)
3. Matts Bergom Larsson växte upp i Villa Mullberget på Djurgården i Stockholm. Efter dubbla examina, fil.kand. och jur.kand., blev han anställd vid Svenska Arbetsgivareföreningen 1938 och utnämndes till direktör sju år senare. Expert vid Internationella arbetsorganisationen 1947-1957 och från 1950 ordförande i Arbetsmarknadens yrkesråd. Han blev 1951 vd i Verkstadsföreningen, det största förbundet inom SAF, och kvarstod i denna befattning till pensioneringen 1973. (källa)
4. Ernst Kulling var son till kyrkoherden Ludvig Kulling och bror till Oskar Kulling. Han avlade studentexamen i Skara 1923 och blev juris kandidat 1931 i Stockholm, där han 1926–1928 var sekreterare i Sveriges bageriidkareförening, Föreningen Sveriges spisbrödsfabrikanter och Stockholms bageriidkareförening samt redaktionssekreterare i Svensk bageritidskrift. 1929–1932 var han medarbetare i Nya Dagligt Allehanda samt 1932–1935 ombudsman för Svenska boktryckareföreningen, Sveriges litografiska tryckeriägares förbund och Sveriges tryckeriers arbetsgivareförbund, för vilka organisationer han från 1935 var VD. Kulling var dessutom VD i Sveriges bokbinderiidkares arbetsgivareförbund från 1926, i Sveriges klichéanstaltförening från 1938, i Sveriges grafiska industriförbund från 1941 och i Pappersemballageindustrins arbetsgivareförbund från 1945. Kulling var ombudsman för Svenska tapetfabrikanternas förening 1934–1940 och styrelseordförande där 1940–1941, sekreterare i Nordiska boktryckarrådet 1932 och från 1932 ledamot av detta. Han var ledamot av Arbetsmarknadens yrkesråd samt styrelserna för Svensk boktryckareförening, Stiftelsen grafisk forskning, Stiftelsen Grafiska Institutet och från 1945 ordförande i Grafiska standardiseringskommittén. 1932 var Kulling redaktionssekreterare i Svenska boktryckarföreningarnas meddelanden och var från 1933 redaktör och ansvarig utgivare för tidskriften som 1935 fick namnet Grafiskt Forum. Förutom en rad uppsatser i facktidskrifter utgav han minnesskriften Svenska Boktryckareföreningen 50 år (1943, tillsammans med S. E. Bring), Näringslivets juridik (1946, tillsammans med L. Cronquist) och minnesskriften Nordiska Boktryckarrådet 25 år (1946). (källa)