Ytskikt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ytskikt

1. Medan adsorptionen är betingad av mellan det adsorberade ämnets molekyler och molekylerna i kroppens ytskikt verkande attraktionskrafter, är absorption ett lösningsfenomen, ibland åtföljt av kemiska processer. I fråga om orden absorption och adsorption är dock språkbruket vacklande. (källa)
2. Gipsskivan har normalt ett dåligt skydd mot fukt, om den inte har ett skyddande ytskikt och bör ej användas utomhus. Orsaken är risk för mögelbildning vid fuktskador. En ny typ av gipsskiva med glasfiberförstärkt yta är att föredra till utrymmen där det kan uppstå problem med fukt. Damm från glasfibern har visat sig ge problem på bygget, till exempel näsblod och klåda. Nu kräver tillverkare att heltäckande skyddskläder används vid montage. Detta löser dock bara snickarnas besvär men inte problemen för andra yrkesgrupper som gör håltagningar. Det finns dock fibercementskivor som använts under lång tid utan arbetskyddsproblem eller mögelbildning på grund av fuktskador. (källa)
3. Glycerol rekommenderas som lämpligt vårdmedel för gummi, till exempel. gummistövlars ytskikt. Glycerol finns också i vissa munvatten, då det har en bakteriehämmande effekt och tränger igenom biofilm. (källa)
4. Krossgrus är stenmaterial ursprungligen av större storlek som krossats till kornstorlek motsvarande grus. Finmakadam är beteckningen på krossgrus med kornstorlek mellan 4 och 25 mm. Den används som ytskikt på gångvägar och som dräneringsmaterial. Medelmakadam, med kornstorlek 25-65 mm, används som dräneringsmaterial och som underbädd vid gjutning av till exempel platta på mark. (källa)
5. Härdplaster förekommer i form av fasta eller flytande material. Flera härdplaster är i sig sköra och används därför oftast som bindmedel till någon fiber. Vanligast är användning tillsammans med glasfiber. Andra förekommande fibrer är kolfiber och kevlar. Som ytskikt till en konstruktion av fiberarmerad härdplast används ofta gelcoat. Glasfiberarmerad härdplast dominerar plastbåtsmarknaden och endast ett fåtal båtar tillverkas av termoplast. Fördelen med härdplasten är att det innebär mindre investeringskostnader att tillverka saker i det men å andra sidan blir varje exemplar dyrare då den är mer tidskrävande att arbeta med än termoplast. De båtar som tillverkas i termoplast görs ofta i stora serier för att fördela de fasta kostnaderna. (källa)
6. Kakel är att finna i simhallar, badrum och kök, samt i olika lokaler för livsmedel och deras tillverkning liksom i offentliga miljöer som kräver ett tåligt och lätt rengöringsbart ytskikt. En typ av kakel finns som utvändig dekorativ beklädnad på kakelugnar. (källa)
7. Kiselgur används också som en insekticid, på grund av dess fysikalisk-sorptiva egenskaper. Det fina pulvret absorberar fett från vaxartade ytskikt av insekter, vilket får dem att torka ut. Det fungerar även mot snäckor och kan användas i trädgårdar för bekämpning av sniglar. Eftersom sniglar finns i fuktiga miljöer, är effekten dock låg. (källa)
8. Vissa knivar har knivbladet laserhärdat. Sådana knivblad har fått ett hårt ytskikt på knivbladets ena sida och sägs vara självslipande. Eftersom knivbladets ena sida är hårt så nöts det ohärdade materialet bort i första hand. Kvar blir det hårda ytskiktet som friläggs efterhand som kniven slits. En sådan kniv kan därför hålla skärpan även utan slipning och bryning. (källa)
9. Krackelering betyder sprickbildning, till exempel i glasyren på keramik eller i färgskikten i oljemålningar. Besläktat med detta är krackelyr, som är ett avsiktligt framkallat dekorativt sprickmönster i glasyren vid bränningen av keramikgods. Sprickmönstret uppstår när ett ytskikt och dess underlag utvidgar sig och drar ihop sig olika mycket under inverkan av exempelvis temperatur och luftfuktighet, vilket gör att ytskiktet spricker. Krackelering sker i de flesta fall mycket långsamt, men extrema variationer i temperatur eller luftfuktighet kan påskynda processen. (källa)
10. Parkettgolv var ursprungligen ett trägolv lagt av massiva stavar av ett eller flera träslag. Moderna varianter har oftast ett tunnare ytskikt med mönsterträ. Uppbyggt som ett lamellgolv, för att få minimal rörelse: skikt med ädelträ, på ett bärande lamellager, underlager i furu (oftast). Parkettgolv är fjädrande, men slitagekänsligare än t.ex. laminatgolv. De har ett slitskikt av ädelträ på 2,5-3,5 mm, och är därför slipbara. Ger ett behagligt utseende samt är ej så hårt att gå på som ett laminatgolv. Normal tjocklek: 12–15 mm, men finns även 22–23 mm för läggning direkt på reglar. (källa)