Ytstruktur Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ytstruktur

1. Gnistan är svår att studera eftersom den är kortlivad och beroende av ett flertal parametrar, bland annat gasens sammansättning och tryck och beträffande den elektriska urladdningen elektrodernas utformning, ytstruktur, temperatur och inbördes avstånd. Eftersom dessa parametrar ändras har gnistor dålig reproducerbarhet. Den studerades vetenskapligt först av den engelske naturforskaren Robert Hooke på 1670-talet. I modern tid har gnistor studerats med höghastighetsfotografering, snabba oscilloskop och interferometri. (källa)
2. Gräng, av franskans grain, som betyder sädeskorn, eller bär eller böna, eller upphöjning, noppa, prick, ärr, märke eller smula. Gräng används för att beskriva en ytstruktur hos till exempel målardukar, akvarellpapper, pastellpapper, pannåer eller hos läder. (källa)
3. Kolteckning kräver ett papper med gräng, det vill säga en pappersyta som river av kolet när man för det över papperet. Gräng kommer från franskans grain, som betyder sädeskorn, det vill säga kornighet eller ojämnhet och avser ytstruktur hos till exempel läder, målarduk, akvarell- och pastellpapper eller pannå. Det avrivna kolet fäster oftast dåligt mot papperet. För att bevaras måste därför skisser till mer beständiga kolteckningar med träkol eller syntetiskt kol fixeras med till exempel hartshaltig vätska. (källa)
4. Papperskvaliteten är kartong 125 g/m² eller tjockare. Kortet kan vara blankt eller förtryckt med avsändarens personliga data såsom adress, telefonnummer etc. Eleganta korrespondenskort för privatpersoner kan det i övre vänstra hörnet vara försedda med avsändarens monogram eller heraldiskt vapen, om sådant finnes. Ibland görs detta i form av blindtryck. Riktigt påkostade korrespndenskort kan ha linnepressad ytstruktur och vågskurna kanter. Kuvertets papperkvalitet skall vara samstämd med kortets. (källa)
5. Filtbanor. Bantypen som länge varit vanligast i Sverige och där underlaget består av en grön filtmatta och olika hinderkombinationer. Vid mästerskap används en speciell filtkvalitet med standardiserad svikt, ytstruktur och tjocklek. (källa)
6. De tre viktigaste egenskaperna med musmattor (när de kom) var att det gick snabbare att flytta musen, precisionen ökade, och komforten blev bättre när man arbetade med musen. En annan fördel var att skrivbordet skyddades från repor eller slitage. Särskilt den mekaniska musens känslighet kan störas av ett underlag eller en musmatta med fel ytstruktur, vilket kan resultera i att pekaren rör sig ryckigt eller för långsamt på bildskärmen. (källa)
7. Saltglasyr appliceras på föremål av stengodslera genom att koksalt kastas in i ugnen under bränningen, när ugnen nått rätt temperatur (1 280 grader). Det förflyktigade saltet reagerar då med silikatet och aluminiumoxid på föremålens yta och bildar ett förhållandevis starkt och ogenomträngligt glasyrskikt på föremålets yta. Krukornas färg kan påverkas på flera olika sätt. Lerans sammansättning är avgörande för slutresultatet. Lera med hög halt av järn tillsammans med en stark reduktion ger en mörkbrun yta (som det gods som tillverkas i Höganäs). Leror med låg eller näst in till obefintlig järnhalt (som exempelvis porslinsleror) påverkas inte till att bli bruna även om man reducerar.   För att få andra färger på krukorna kan man engobera dem före skröjbränning. Insidan av kärlen kan glaseras med andra glasyrer då saltet påverkar utsidan mer än insidan på kärlen. Saltglasyr är något av det mekaniskt starkaste i glasyrväg man kan finna, men kan ha grövre ytstruktur. När man sätter ugnen är det viktigt att man skapar ett avstånd mellan alla föremål så som mellan kruka och plattan i ugnen samt mellan lock.   Detta görs genom att man lägger små pluppar innehållande aluminiumhydroxid och mjöl mellan kruka och platta. När saltet förgasas sprids det i hela ugnen, även på plattor. Saltglasyren låter sig i långt högre grad integreras med själva lerskärven   än de flesta andra glasyrer, beroende på att den bygger på en kemisk reaktion snarare än enbart på att glasyrmassan smälter. (källa)