Yttertak Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet yttertak

1. Gesims (ibland kornisch) är den översta horisontella delen av ett entablement eller ett profilerat listverk, som kröner en byggnad och utgör avgränsning mellan fasad och yttertak. Gesims kan även vara ett horisontellt, framskjutande listverk på en fasad. (källa)
2. Stråtak (eller halmtak / vasstak) är en form av yttertak med strå av halm eller vass som täckmaterial. Det är troligtvis den äldsta typen av takbeläggning och används såväl i tropiska som tempererade områden. Det förekommer på alla kontinenter (utom Antarktis). Kunskapen att lägga stråtak har gått i arv från generation till generation sedan förhistorisk tid. Läggning av stråtak sker efter samma princip men kan ha regionala variationer i utseende eller byggnadstyp. Det förekommer fortfarande i utvecklingsländer på grund av den låga kostnaden det innebär att använda den lokala vegetationen. (källa)
3. En höskulle, även kallat bara skulle, höloft, högälle eller slinder, är vanligen ett utrymme mellan en ladugårds inner- och yttertak där hö kan lagras. (källa)
4. Mansardtak (av franska mansarde, "vindsvåning", toit en mansarde, "vindsvåningstak"), även kallat brutet tak, är ett yttertak med brutet takfall. Det kan beskrivas som ett sadeltak som, beroende på modell, sluttar brantare nedåt med början cirka två tredjedelar från taknocken (takåsen) mätt. Ibland förekommer både brutet och valmat takfall, det vill säga att taket går ner även på byggnadens kortsidor. Konstruktionen underlättar inredd vind med så kallad mansardvåning. (källa)
5. Takröste – en bärande konstruktionen i ett yttertak, se taklag. (källa)
6. Sadeltak, även kallat kroppåstak, är ett yttertak där två obrutna takfall är förenade uppe i taknocken och sluttar åt ett varsitt håll. (källa)
7. Takfot, takskägg, eller takutsprång är den del av ett yttertak som skjuter utanför fasadväggen. Den har till uppgift att skydda delar av fasaden från nederbörd. I snörika trakter, som exempelvis Alperna, har byggnader ofta mycket långt utkragande taksprång. Denna byggnadsstil inspirerade 1800-talets träbyggnadskonst i Sverige och döptes här till schweizerstil. I takfoten fästs vanligtvis en hängränna för att leda regnvatten från taket till ett stuprör. (källa)
8. Taklag (synonymer: takstomme, takresning, takröste) är den bärande konstruktionen i ett yttertak. Taklaget kan bestå av takstolar, takåsar och takpanel. (källa)
9. Takstol, del av den bärande konstruktionen i ett yttertak, i sin enklaste form bestående av två mot varandra lutande sparrar, som möts i taknocken och nedtill sammanbinds av en horisontell bjälke. Takstolar produceras i tjockleken 45 mm och ställs normalt ut på hammarbandet med avstånd på 1,2 m centrumavstånd. (källa)
10. Torvtak benämns i dag gröna yttertak med gräs eller annan vegetation. Torvtak har en lång tradition i Sverige och många andra länder som takmateriel såväl på jordkällare och backstugor som på hus även i städerna. Torvtakets lutning kan ligga mellan 3 och 30 grader för att få avrinning. Brantare taklutningar måste ha ett ramverk under för att förhindra att trycket mot torvstocken inte skall bli för hög. (källa)