Yttervärld Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet yttervärld

1. Klosterkyrkan följer inte den traditionella orienteringen i öst-västlig led, utan är placerat med koret och högaltaret i nord och med den södra fasaden används som ingång från klostrets yttervärld. I koret utgör vyn ut över Trondheimsfjorden och Leksviksfjällen altartavla. Altaret, som enligt katolsk tradition innehåller reliker, är tillverkat av larvikit, Norges nationalbergart. (källa)
2. Jaget är i jämförelse med Detet medvetet om tid och rum samt om yttervärldens krav. Jaget fungerar därför enligt sekundärprocessen och följer realitetsprincipen. Jaget försöker därför vara logiskt och någorlunda moraliskt samt medvetet överväga hur det ska lösa problemen som uppstår i livet. Jaget växer fram i det lilla barnet när det börjar få en mer realistisk bild av omvärlden, när det ser vad som är möjligt att få och vad det måste avstå ifrån. Jaget kan ignorera kortsiktiga önskningar för att i stället vinna trygghet och uppskattning på sikt. Jaget är dock inte så förnuftigt som det gärna vill inbilla sig. Omedvetna önskningar och impulser påverkar ofta hur jaget handlar. Jaget är dock inte alltid medvetet om detta, utan är i stället ett offer för de så kallade försvarsmekanismerna. (källa)
3. Viktigast bland Treviranus skrifter är de stora verken Biologie oder die Philosophie der lebenden Natur für Naturforscher und Aerzte (sex band, 1802-22) och Die Erscheinungen und Gesetze des organischen Lebens (två band, 1831-33). Det förra är betydelsefullt därför, att författaren där uttalar och bringar utvecklingslärans grundtankar i full klarhet. Han framhåller sålunda, "att i varje varelse ligger möjligheten till en ändlös mångfald av ombildningar ("Gestaltungen"), varje organism har förmåga att anpassa sin organisation till yttervärldens förändringar, och denna genom universums växlingar aktiverade förmåga är det, som höjer urvärldens enkla diploblastica upp till allt högre organisationsplan och som infört en oändlig mångfald i naturen". Han uttalade sig däremot inte om den "drivande kraft" som frambringar dessa omdaningar. Han var den förste, som i mera omfattande grad använde mikroskopet. Slutligen ägnade han sig även åt zootomiska studier, särskilt över molluskerna. Han invaldes som korresponderande ledamot av Vetenskapsakademien i Stockholm 1816. (källa)
4. Klausur (latin clausura, "inspärrning)", är den klosterfolk åliggande avskildheten från yttervärlden. Klausur kan även avse den mur som avskiljer klosterbyggnaderna från omvärlden. (källa)
5. Konklav, av latinets conclavo 'kammare', ytterst av clavis 'nyckel', egentligen 'rum som kan låsas', är det från yttervärlden strängt avspärrade rum i vilket påveval försiggår. Det är även benämningen på de bakom låsta dörrar hållna sammanträden varvid de församlade kardinalerna förrättar påveval. Konklaven sammanträder i Sixtinska kapellet, som är beläget i anslutning till Vatikanpalatset. (källa)
6. Människans sinnen finns till dels för att förmedla informationen till denne om både yttervärlden och den själv, något som länge till stor del tillfredsställt dennes behov och dels för att skydda denne, på så sätt att sinnen ger varningssignaler vid fara för hälsan. (källa)
7. Duvpost har använts sedan mycket länge, särskilt i Kina. I det gamla Egypten användes brevduvor för att skicka hem meddelanden från fartyg på resa. Duvpost nämns också ett flertal gånger i den antika Grekiska och Romerska litteraturen. Plinius d. ä. berättar att när Antonius 43 f. Kr. belägrade Mutinas använde de belägrade duvpost för att få kontakt med yttervärlden. (källa)
8. Extas (av grekiska e'kstasis, egentligen "bortryckande från ett läge", av e'k, "ur, från", och sta'sis, "ställning") har inom medicinen betydelsen av tillstånd i hjärnan, under vilka vissa föreställningar, mest av religiöst innehåll, så rycker själen med sig, att den liksom kommer ur sitt vanliga läge och blir mer eller mindre otillgänglig för yttervärlden. (källa)
9. Araberna i Arabia petraea bodde mellan Egypten och Mesopotamien och kunde inte helt vara avskärmade från yttervärlden. De grundade ett flertal städer varav Petra blev deras främsta huvudstad. Den äldsta referensen till dessa araber finns i 1 Moseboken i Bibeln där arabiska köpmän köper och säljer Jakobs son Josef. Etnonymen "arab" (Arbāyu) förekommer i assyriska källor från och med 800-talet f.Kr., även som personnamn hos assyrier med arabisk härstamning. Araberna nämns till exempel i den assyriske kungen Salmanassar III:s berättelse om ett slag 853 f.Kr. och i rapporter från den assyriske kungen Tiglat-pilesar III (regerade 744-727 f.Kr.) där han nämnde ett kungadöme kallat Aribi. Babylons kung Nabonidus expanderade sitt områden ända till Yathrib (nuvarande Medina). (källa)
10. Hösten 1927 hade Murjek en svår resa över Atlanten på väg från Luleå till Baltimore. En dag uppstod en eldsvåda i byssan, då den oljeeldade spisen antände oljan i dess tank. Besättningen lyckades släcka elden, men fick finna sig torrskaffning i några dagar tills spisen blev reparerad. Efter denna eldsvåda kom Murjek in i en svår storm, som varade i ca 65 timmar, varvid man tvingades att dreja bi. De våldsamma atlantsjöarna åstadkom en hel del ovanbordsskador, man använde också ca 3 000 liter olja för att dämpa sjöarna. Under stormen slets radioantennen sönder och fartyget låg utan förbindelse med yttervärlden. (källa)