Zinkvitt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet zinkvitt

1. Blyvitts giftighet var känd redan i antiken. Trots detta var det länge det normala vitpigmentet inom både konst- och byggnadsmåleri, eftersom det inte fanns några lämpliga ersättare. När man börjat framställa zinkvitt kunde blyvitt förbjudas för invändig målning - i Sverige skedde detta 1860. För utvändig målning användes blyvitt fram till 1920-talet, då det ersattes av titanvitt. (källa)
2. Eftersom bly är giftigt ersattes det traditionella blyvita pigmentet från 1800-talets mitt gradvis av zinkvitt och bariumsulfat. Idag är titanvitt det dominerande vita pigmentet. (källa)
3. Som mineraliska tillsatser används krita, bränd gips, tungspat och magnesium. För de finaste sorterna används istället zinkvitt eller vismuvitt. (källa)
4. Täckfärg är, som namnet antyder, en färg avsedd att täcka ett underliggande lager med färg. Eftersom inte alla färgpigment är ogenomskinliga behövs det ibland tillsats av ett annat täckande färgpigment i färgen för att få större täckförmåga. Titandioxid, eller titanvitt, är ett mycket täckande vitt pigment. Zinkvitt, zinkoxid, är ett dåligt täckande vitt pigment. Genom en blandning av de båda vita pigmenten erhåller man en god täckförmåga samtidigt som man kan använda en del av zinkfärgens genomskinliga egenskaper. (källa)
5. Zinkvitt, C.I. Pigment White 4 (77947), är ett vitt pigment som består av zinkoxid, ZnO. Zinkvitt introducerades om konstnärsfärg i slutet av 1700-talet. Under 1800-talet började det gradvis att ersätta blyvitt även i hantverksmåleriet, eftersom man insåg att blyvitt var giftigt. 1860 förbjöds blyvitt för invändigt måleri och zinkvitt blev det dominerande vita pigmentet tills det kring 1900-talets mitt kom att ersättas av titanvitt. Inom hantverksmåleriet används det idag främst i linoljefärg för kulturhus. (källa)