Ägarförhållande Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ägarförhållande

1. Vissa delar av Uppsala präglas av modernistisk bebyggelse från 1960- och 1970-talen, då stadssaneringsprojekt genomfördes. Till stor del revs nyklassicistiska hus från 1880-talet medan äldre och enklare låga hus ofta bevarades. Rivningarna brukar förklaras med den då rådande radikala tidsandan där nyrenässanshusen ansågs vara något av en symbol för klassamhället och det förgångna. De dåtida ägarförhållandena och rivningarnas ofta centrala läge kan delvis förklara varför inte enklare hus revs först eftersom många bevarade hus, som de kring norra delarna av Övre Slottsgatan och Svartbäcksgatan, inte ligger fullt så centralt som till exempel husen kring Stora Torget, dock försvann även många mindre centralt belägna nyrenässanshus, längs södra delarna av Dragarbrunnsgatan och Kungsgatan bland annat. Närhet till historiska eller symboliskt laddade platser som Universitetshuset eller Linnéträdgården kan också ha bidragit till att det slutligen skapades en bevarandeplan för vissa gatupartier. Att ett stort antal 1900-talshus i nybarock och jugend klarade sig undan grävskoporna skall dock till stor del förklaras med rådande ägarförhållanden. Som exempel kan nämnas Vasahuset som trots förfrågan om rivning klarade sig undan. Dock revs det så kallade Rappska huset i Luthagen som var ett av stadens mest påkostade jugendhus. (källa)
2. Såväl under den mediterrana antiken som i dagens ostasien har templets status som juridisk person och ägarförhållandena varierat kraftigt. Några förekommande modeller har varit: Statligt ägda tempel, kommunalt ägda tempel, tempel ägda av trossamfund, tempel ägda av collegia av präster (eller munkar) och familjeägda tempel. (källa)
3. Egypten, 1952 genomfördes en jordreform för att omfördela ägarförhållandet mellan storjordsägarna och de fattiga bönderna. (källa)
4. Bruket grundades sommaren 1798 av officerarna Lars Arvid Dahlberg och Johan Peter Turdfjæll, men verksamheten kom igång först efter 1803. Skälet till att man placerade glasbruket vid Långvik var den goda tillgången på skog samt den vindskyddade och djupa hamnen. Nästan alla råvaror som behövdes vid glastillverkningen transporterades sjövägen. Leran importerades från bland annat Holland medan soda och salt kom från Spanien. Sand hämtades troligen från England eller Tyskland i brukets egna sandskutor Ebbe och Fågel. När Turdfjæll dött i strid 1808 förändrades ägarförhållandena, då änkan Lisette Turdfjæll ärvde en del och hennes svåger och andre make justitiekansler Jonas Gustaf Turdfjæll en del. (källa)
5. Man insåg snart att en ny mer modern stål- eller betongbro på fundament ner till berggrunden på havsbotten var helt nödvändig för att klara den allt intensivare trafiken. Det framfördes också önskemål om att kunna köra spårbunden godstrafik över till Stockholm från industrier på Lidingö och spårvagnstrafik för personbefordran. Omkring 1913 inleddes förarbetet med en ny modern bro som kom att bli en mycket segsliten diskussion mellan olika aktörer med olika viljor vilket gjorde att projektet drog ut på tiden. Bland annat var det livliga diskussioner om ägarförhållandet vid en ny bro och vilken typ av bro man skulle satsa på. De tre mer framträdande aktörerna var Lidingö Trafik AB, som hade speciella intressen i spårbunden trafik och som redan 1906 hade inlämnat en koncessionsansökan till Kungl Maj:t, Lidingö stad (dåvarande köping) och den tredje aktören, Stockholms stad som på var sitt håll också hade ansökt till Kungl. Maj:t för att få bygga bron. Diskussionerna tycktes aldrig få en ände och 1914 avslog Kungl. Maj:t helt sonika alla inkomna koncessionsansökningar och erbjöd sig att utse en oberoende projektledare för att försöka ena de olika parterna till en gemensam aktionsplan. (källa)
6. Omkring 1913 inleddes förarbetet med en ny modern bro som kom att bli en mycket segsliten diskussion mellan olika aktörer med olika viljor vilket gjorde att projektet drog ut på tiden. Bland annat var det livliga diskussioner om ägarförhållandet vid en ny bro och vilken typ av bro man skulle satsa på. De tre mer framträdande aktörerna var Lidingö Trafik AB, som hade speciella intressen i spårbunden trafik och som redan 1906 hade inlämnat en koncessionsansökan till Kungl Maj:t, Lidingö stad (dåvarande köping) och den tredje aktören, Stockholms stad som på var sitt håll också hade ansökt till Kungl. Maj:t för att få bygga bron. Diskussionerna tycktes aldrig få en ände och 1914 avslog Kungl. Maj:t helt sonika alla inkomna koncessionsansökningar och erbjöd sig att utse en oberoende projektledare för att försöka ena de olika parterna till en gemensam aktionsplan. (källa)
7. Den gård som Kista har fått sitt namn efter hette tidigare Norgården och tillhörde byn Ärvinge. Gården började kallas Kista i början av 1700-talet på grund av gemensamma ägarförhållanden med Kista i Sollentuna socken. På 1950-talet låg det en gård med jordbruk här och den fastigheten finns kvar i den östra delen. På den tiden låg ägorna på avlyst militärmark. (källa)
8. Possessiv är ett kasus som uttrycker ägarförhållanden, liknande men inte analogt med svenskans genitiv. (källa)
9. Under 1950-talet så började Statens Skogsforskningsinstitut lägga ut större och mer kontrollerade försök på både torv och fastmark, där försöken lades ut på marker med olika typer av ägarförhållanden. Senare under decenniet så började även Domänverket och SCA lägga ut egna gödslingsförsök. (källa)
10. Byggnaden uppfördes utmed dåvarande Ladugårdslands Tullgata, trots att den aktuella stadsplanen stipulerade ett rätvinkligt gatunät där den gamla gatan skulle läggas igen. Oklara ägarförhållanden gjorde dock att tomten inte kunde exproprieras. Detta är grunden till den inkapslade gatstumpen framför huset för vilken äganderätten än idag är oklar. (källa)