Äggcell Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet äggcell

1. Befruktning, ibland konception, fertilisering, fekundation eller syngami, är den process då två könsceller (normalt manlig respektive kvinnlig) förenas och bildar en ny organism av samma art. Hos djur innefattar processen en spermies förening med en äggcell, med vardera hälften av antalet kromosomer en individ av arten innehar (hos människan har vardera gamet 23 av de 46 kromosomerna), och bildandet av en zygot, som sedermera utvecklas till ett embryo. Störst chans för att en kvinnas äggcell ska bli befruktad är vid samlag vid eller upp till någon dag före tidpunkten för ägglossning. Ägglossning sker vanligen 12–16 dagar innan menstruationens första dag (med betydande individuella variationer). För att en kvinnas ägg ska kunna befruktas krävs att kvinnan har samlag med en man eller genomgår assisterad befruktning. (källa)
2. Könscellerna eller gameter är haploida celler som tillverkas för att skapa en ny individ, en komplett befruktad zygot. Den manliga könscellen kallas spermie eller sädescell, och den kvinnliga äggcell eller bara ägg. Eftersom människans gameter är morfologiskt tydligt åtskilda bildar människor heterogameter. (källa)
3. Äggstock, ovarium, ooteka, är ett inre könsorgan hos hondjur där äggceller utvecklas från äggreserven. Äggstockarna fungerar både som behållare för äggreserven och som kvinnans endokrina körtlar för könshormoner. (källa)
4. Ägg är en orörlig fortplantningsstruktur där fosterutvecklingen sker, och som inte tar emot näring från modern efter att den blivit fullt utvecklad. Ordet ägg används bara om äggceller i djurriket. Motsvarande fortplantningsstrukturer i andra riken kallas sporer eller (hos fröväxter) frön. (källa)
5. Spermie eller spermatozo är den manliga könscellen, sädescellen. Spermier, vilka bildas i pungen, utsöndras med ett vitt sekret (sperma eller sädesvätska) vid ejakulation, och har till funktion att befrukta äggceller vid sexuell förökning. Produktion av spermier kallas spermatogenes, och sker i testiklarna där runda celler som kallas spermatogonier delar sig och mognar till färdiga spermier. (källa)
6. Artificiell kloning av vuxna organismer, kallad reproduktiv kloning, sker genom att en exakt kopia av en individ "skapas" från utplockat DNA från individens celler (ofta hudceller) som sedan injiceras i en äggcell där cellkärnan avlägsnats. Äggcellen och DNA förenas genom antingen en elstöt (som fåret Dolly), eller med hjälp av kemikalier. Sedan placeras äggcellen i livmodern på en bärarorganism, där den förhoppningsvis utvecklas till en fullt fungerande kopia av individen. Det är en osäker teknik att genomföra. (källa)
7. Hos alla typer av mossor (levermossor, nålfruktsmossor och bladmossor) är sporer den aktiva spridningsenheten. Efter att spermier befruktat äggcellen hos honmossan växer den diploida (2n) sporofyten upp. Längst upp sitter sporkapseln där reduktionsdelning sker och sporer (n) bildas. Därefter öppnas kapseln och sporerna sprids. När sporerna gror kan nya haploida (n) mossplantor (gamofyter) växa upp. Hos vissa enkelt byggda levermossor kan sporkapselstjälken ibland saknas. (källa)
8. När det mogna anteridiet fuktas av regn eller dagg, vilket är nödvändigt för befruktningens verkställande, öppnar det sig, och innehållet kastas ut, varvid spermatozoiderna befrias ur modercellerna och överförs till arkegonierna. De är till formen flasklika och omsluter i nedre delen den rundade äggcellen. I arkegoniets hals finns några celler ("kanalceller"), som övergår till slem som, påverkat av fuktighet, sväller och spränger arkegoniets av endast ett cellager bildade hals i dess spets. Därefter uppfångar slemmet, som sitter kvar i mynningen, spermatozoiderna och leder dem ned till äggcellen. De har alltså samma funktion som det klibbiga märket och den ledande vävnaden hos blomväxters pistiller. Med befruktningen är den första, den könliga generationen, gametofyten, hos mossor avslutad. Den andra, den könlösa generationen, sporofyten, som är ett resultat av befruktningen, börjar med bildandet av ett embryo genom en regelbunden delning av den befruktade äggcellen. Detta embryo växer sedan ut till ett sporgömme (sporogon), som sitter kvar på moderväxten och helt eller delvis hämtar sin näring från denna, medelst en "fot", som tränger ned i moderväxtens vävnad. Från foten växer ett kortare eller längre skaft upp. Det bär upp det egentliga sporgömmet. Detta har form och utseende av en kapsel som öppnar sig på olika sätt hos olika familjer bland mossorna. Kapseln hos bladmossorna har klyvöppningar, som saknas hos de delar som hör till den första generationen. (källa)
9. Äggblåsor eller folliklar, är de påsliknande cellanhopningar i äggstockarna som innehåller var sin äggcell, och från vilka ägget släpps loss under ägglossningen. Äggblåsan består av ett yttre fibröst hölje som även innehåller blodkärl, som invändigt är täckt med flera lager celler och en genomskinlig vätska som innehåller stora mängder av proteinet albumin, i vilket ägget - oocyten - vistas. Processen att färdigbilda ägg kallas oogenes. (källa)
10. Hannar har hos de flesta arter könskromosomuppsättningen XY, hos vissa arter är den dock ZZ och hos ytterligare andra X0. Hankönsindividerna brukar producera sädesceller med vilka honornas äggceller kan befruktas, varvid utvecklandet av en ny individ påbörjas. Hos de allra flesta arter finns äggcellerna i honans kropp vid befruktningstillfället, och för dettas skull brukar då speciella parningsakter utövas. Utmärks hos däggdjur (och kräldjur) av två könskromosomer, x och y i kombination. xx innebär hona och xy innebär hane. Detta medför att kampen mellan hanens spermier avgör genetiskt kön hos däggdjurens avkomma. Hos fåglar och groddjur är förhållandet omvänt, där har hondjuren wz och hannen zz. (källa)