Ägglossning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ägglossning

1. Under fosterstadiet bildas ungefär 7 miljoner oocyter. De flesta av dem hålls tillbaka genom atresi. De två äggstockarna tillsammans har därefter kvar ungefär 400 000 omogna ägganlag, men under livet kommer endast ca 400 av dem leda till ägglossning. (källa)
2. Hormoner är kemiska budbärare som transporteras i kroppen via blodet. Olika hormoner har olika uppgifter och varje hormon kan bara påverka en mottagarcell likt en nyckel i ett nyckelhål. Könshormonet östrogen bildas i första hand i äggstockarna tillsammans med gulkroppshormonet (progesteron) . Könshormonet testosteron bildas i första hand i testiklarna. Östrogenet stimulerar bildningen av slemhinnan i livmodern medan gestagen och progesteron bromsar tillväxten av slemhinnorna. Hormonerna i de hormonbaserade preventivmedlet framställs syntetiskt. Slemhinnans utveckling är viktig under befruktningen då de befruktade ägget ska bäddad in i slemhinnan. Gestagen är den syntetiskt tillverkade motsvarigheten till progesteron. Både östrogen och progesteron är viktiga aktörer för ägglossningen och menscykelns funktion. Risken för blodpropp ökar vid användning av preventivmedlen med östrogen. Om man har anlag för blodpropp i nära släkten bör man inte använda dessa preventivmedel eftersom risken för blodpropp i genomsnittligt ökar tre till fyra gånger vid användning av kombinerade p-piller. (källa)
3. P-piller fungerar genom tillförandet av hormoner som påverkar menstruationscykeln så att ägglossning förhindras. De påverkar även slemmet i livmoderhinnan för att förhindra att spermier tar sig in i livmodern, och slemhinnan i livmodern så att ett befruktat ägg inte kan fastna och utvecklas. P-piller har ett pearl-index på 0,5–1,5 vilket innebär 0,5-1,5 oönskade graviditeter per 100 kvinnoår. (källa)
4. Hos fertila, icke-gravida kvinnor varierar nivåerna av östrogen under menstruationscykeln. Nivåerna når en hastig topp strax före ägglossningen, är medelhöga efter ägglossningen, för att sjunka vid menstruationen. (källa)
5. Ägget mognar före ägglossningen i en växande äggblåsa. I samband med ägglossningen brister blåsan och ägget glider ut. Det är en känslig process som bland annat styrs av hormonet luteiniserande hormon. Idag tror man att detta delvis är en inflammatorisk process som påverkas av olika prostaglandiner. Om processen blir störd brister inte äggblåsan, utan fortsätter att växa till en cysta, en så kallad follikelcysta. (källa)
6. Äggblåsor eller folliklar, är de påsliknande cellanhopningar i äggstockarna som innehåller var sin äggcell, och från vilka ägget släpps loss under ägglossningen. Äggblåsan består av ett yttre fibröst hölje som även innehåller blodkärl, som invändigt är täckt med flera lager celler och en genomskinlig vätska som innehåller stora mängder av proteinet albumin, i vilket ägget - oocyten - vistas. Processen att färdigbilda ägg kallas oogenes. (källa)
7. Som kvinnligt könshormon förbereder det graviditet, håller fostret vid liv samt förhindrar ägglossning. Nivåerna för en icke-gravid, fertil kvinna når därför en topp som börjar några dagar efter ägglossning och avtar någon dag innan menstruationen börjar. (källa)
8. Klimakteriet, övergångsåldern eller perimenopaus (från grekiskans klimakterikos = kritisk) är den övergångstid som varar något år, då en kvinna övergår från att vara fruktsam till att inte längre få ägglossning och därmed inte längre kan bli befruktad på naturlig väg. Under klimakteriet minskar äggstockarnas produktion av östrogen, vilket får hela det reproduktiva systemet att gradvis stängas av (ovarialsvikt), och äggreserven minskar i storlek. Menstruationerna blir oregelbundna, och upphör så småningom helt. När menstruationerna upphört inträder kvinnan i den så kallade menopausen, varmed fertiliteten upphört. (källa)
9. Befruktning, ibland konception, fertilisering, fekundation eller syngami, är den process då två könsceller (normalt manlig respektive kvinnlig) förenas och bildar en ny organism av samma art. Hos djur innefattar processen en spermies förening med en äggcell, med vardera hälften av antalet kromosomer en individ av arten innehar (hos människan har vardera gamet 23 av de 46 kromosomerna), och bildandet av en zygot, som sedermera utvecklas till ett embryo. Störst chans för att en kvinnas äggcell ska bli befruktad är vid samlag vid eller upp till någon dag före tidpunkten för ägglossning. Ägglossning sker vanligen 12–16 dagar innan menstruationens första dag (med betydande individuella variationer). För att en kvinnas ägg ska kunna befruktas krävs att kvinnan har samlag med en man eller genomgår assisterad befruktning. (källa)
10. Amning efter en förlossning hämmar ägglossning och därmed möjligheten att bli gravid. Något preventivmedel anses inte behövas under de första sex månaderna efter förlossningen, förutsatt att barnet inte får annan näring än modersmjölken och modern inte har återfått ägglossningen. (källa)