Äggläggning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet äggläggning

1. Som fullvuxen lever den kinesiska ullhandskrabban i floder, men äggläggningen sker i bräckt eller salt vatten. Larverna lever en tid i flodmynningarna, ungefär ett och ett halvt år, innan de söker sig upp i floderna. Individerna blir könsmogna vid cirka 5 års ålder och vandrar då åter ner mot flodmynningarna där fortplantningen sker. Äggläggningen sker sent på hösten och efter äggläggningen dör de fullvuxna krabborna. Den är ansedd vara en stor läckerhet i Kina. (källa)
2. Djuret framkommer mest i juni och träffas allmänt i samband med öppna vatten i skogar, ängsmarker och betesmarker, mest på öppet belägna ställen och under solklara, varma dagar. Den anfaller däggdjur som hästar och även människor för att suga deras blod. Dess sting är smärtsamt, och det är honor som behöver blod för äggläggningen. Namnet blindbroms härleds av att när den en gång slagit sig ned för att suga blod, reagerar den inte med att fly när man slår efter den, som om den inte ser handen. (källa)
3. Groddjuren har två njurar som är placerade högt uppe precis under de yttre skalet av deras kroppslighet. Njurarnas uppgift är att filtrera blodet från metaboliska ämnen som ska bildas till avfall för att sedan transportera urin genom urinledaren till urinblåsan. Avfallet kommer sedan att utsöndras med jämna mellanrum i groddjurens lufthål eller så kallad kloaköppning. Kloaköppningen har även fler funktioner än endast ett, den används till analöppning men det är också där befruktning och äggläggning sker. Hos de vattenlevande groddjuren finner man en stor del av kväve som utsöndras som ämnet ammoniak i urinen, just på grund av att de lever i vatten. När man däremot undersöker de groddjur som lever på land, som måste vara sparsamma med de vatten som de har, finner man att de utsöndrar betydligt mindre farliga ämnen i sin urin. Detta är alltså på grund av att de måste fokusera mer på sparandet av vattnet i kroppen. (källa)
4. Parningen sker under sommaren och honan bevarar säden i en sädesbehållare över vintern. Följande sommar sker äggläggning och befruktning. Efter ytterligare cirka ett år kläcks äggen till larver, som lever pelagiskt, fritt omkringdrivande i vattnet 2–6 veckor, innan de söker sig ned till ett bottenlevande liv. (källa)
5. Kålfjärilen har 2 till 3 generationer per år. Ur de övervintrade pupporna framkommer på våren, vanligen i maj månad, fjärilar, som lägger ägg på vilda korsblommiga växter (familjen Brassicaceae). De efter omkring 14 dagar framkomna larverna blir i juli månad fjärilar. Denna andra generation lägger i sin tur ofta ägg på odlade korsblommiga växter, som kål, raps och rovor med flera. Äggen påträffas på bladens undersida. Kålfjärilspuppan påträffas ofta på staket, plank, husväggar och dylikt. Den sitter med huvudänden uppåt och fasthålles med en silkestråd kring mitten. De utkläckta larverna åstadkommer ofta stor förödelse i trädgårdarna. Vanligen övervintrar denna generations puppor, men ibland uppträder fjärilar på eftersommaren och ger genom äggläggning upphov till en tredje generation. (källa)
6. Även kortvarig vistelse i renskötselområden kan leda till att man drabbas av renstyng. Människor som vistas i riskområden kan skydda sig mot angrepp från renparasiten genom att se till att bära huvudbonad under kalvmärkningstiden då renskötare ofta vistas i närheten av renarna samt rent generellt under perioden juni-augusti i renskötselområden när flugan är aktiv och av misstag kan lägg ägg på människor. Renstynget är framförallt aktiv under varma sommardagar medan kraftig vind, regn och kallt väder (<, 10-12 °C) anses dämpa renstyngets flygaktivitet och äggläggning. (källa)
7. Krusbärskvalster förökar sig genom partenogenes och ingen hane av arten har observerats. Äggen läggs under trädens bark, i asfaltssprickor eller mellanväggar i hus och kläcks tidigt på våren, när temperaturen överstiger 7 °C. När temperaturen stiger ytterligare, företrädesvis på väggar i syd- eller västläge, kan kvalstren röra sig med relativt snabb hastighet. De juvenila kvalstren genomgår tre ömsningar innan de är fullvuxna, och det är oftast under dessa perioder man ser de stora mängder kvalster på väggar och i fönster som är ett av artens signum i bebyggelse, tillsammans med de adulta kvalstrens vandring för äggläggning. Kvalstren hinner ofta med en förökningsperiod på våren innan de dör eller går i estivation (sommardvala), för att sedan föröka sig igen på hösten. Krusbärslvalster livnär sig på att med sugande mundelar tillgodogöra sig näring från växter. De trivs på flera olika värdväxter, inte minst på kaprifol, men också bland annat olika arter av gräs, klöver och trädgårdsväxter. (källa)
8. I sitt vuxna stadium lever Ascaris lumbricoides i människans tunntarm. För att klara av miljön i tarmen utsöndrar masken ämnen som hindrar värdens enzymer från att smälta den. Genom muskelaktivitet håller den sig kvar i tarmen. Maskens livscykel innefattar inga frilevande stadier. Endast som ägg lämnar den människans kropp. Honan utsöndrar feromoner för att hanen ska kunna lokalisera henne i tarmen. Hanen använder sin böjda bakdel för att kunna styra spermierna rätt och stabilisera honan under parningen. Honan producerar dagligen cirka 200 000 ägg som kommer ut tillsammans med den infekterades avföring. Äggen behöver mogna för att kunna infektera människan. I fuktig jord så tar denna process ca. tre veckor. Men mognadsprocessen kan, beroende på temperatur, ta flera månader. Äggen är mycket resistenta och kan vid gynnsamma förhållanden överleva i upp till 10 år. Genom att dricka smittat vatten eller äta förorenade grönsaker infekteras människan av masken. Äggen kläcks i tunntarmen. De nykläckta larverna penetrerar tunntarmsväggen, tar sig ut i blodbanan och följer med blodet till lungorna. I sällsynta fall kan maskarna följa med blod och lymfa till andra delar av kroppen som bukspottkörtel, njurar eller hjärna. Från lungornas alveoler tar sig maskarna till luftstrupen där de hostas upp och sväljs. Maskarna tar sig åter till tarmen och utvecklas till vuxna maskar. Det tar ca två till tre månader från intag av ägg tills honan påbörjar sin äggläggning. Vuxna maskar kan leva i tarmen i ett till två år. (källa)
9. Talgoxens häckning är säsongsbunden. Den exakta tiden varierar beroende på ett antal faktorer, i första hand plats. Häckning sker mestadels mellan januari och september. I Europa inleds häckningssäsongen vanligen efter mars. I Israel finns exceptionella observationer av häckning under månaderna oktober till december. Mängden solljus och dagstemperatur påverkar också tidpunkten för häckningen. En undersökning fann ett starkt samband mellan tidpunkten för äggläggning och den största förekomsten av fjärilslarver, som i sin tur har samband med temperatur. På individnivå tenderar yngre honor att börja lägga ägg senare än äldre. (källa)