Älvmynning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet älvmynning

1. Norsen förekommer i Östersjön till nordliga delen av Bottniska viken, utom på Gotland, samt i ganska många större och mindre svenska sjöar. På Sveriges västkust är den mera sällsynt och saknas vid större delen av norska kusten, men den är talrik i Norges större insjöar. I England och Frankrike förekommer den bara vid kusten och i älvmynningarna. (källa)
2. Före landsvägstransporternas tid fraktades timmer från avverkningsplatserna genom flottning på vattendrag ned till havet. Vid älvmynningarna fanns skiljeverk, där timmer sorterades mellan olika ägare. Om timret sedan skulle sågas vid ett närbeläget sågverk kunde man dra det dit genom att omge det med flytande stockar sammanfogade med kättinglänkar, så kallade grimmor. (källa)
3. Ångsågarna revolutionerade sågverksindustrin genom att det tidigare starka beroendet av vattenkraft som drivkälla försvann. Nu kunde man förlägga sågverken till hamnarna vid älvmynningar, kuster och ute på öar. (källa)
4. Mindre vattensalamandern finns i hela Danmark, fläckvis i södra och mellersta Norge och södra Finland. I Sverige påträffas den i hela Götaland, i södra och östra Svealand, östra Norrland upp till Ångermanland samt fläckvis norr därom vid älvmynningar. (källa)
5. Enligt en teori skulle namnet kunna förklaras av det faktum att älvmynningen för 2 000 år sedan låg vid nuvarande Kåddis tio kilometer nordväst om Umeå. Vid mynningen fanns då flera forsar med sammanlagt 50 meters fallhöjd och detta skulle ha skapat en ihållande dundrande ljud som gav upphov till namnet. En annan teori är att namnet har samband med det finska substantivet uoma, flodbädd eller fåra, men den teorin anser Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk, vara mindre sannolik. Kopplingen till älvens umesamiska namn Ubmejeiednuo (jeiednuo betyder "stor älv") är också oklart, men kan vara en översättning som i andra fall förekommit åt båda hållen. (källa)
6. Högakustenbron, eller Vedabron som den även kallas, korsar Ådalen nära älvmynningen. Längre västerut ligger Sandöbron, där E4 gick innan Högakustenbron byggdes. (källa)
7. Älven mynnar ut i den breda Nordre älvs fjord. Sötvattnet från älven blandar sig där med havsvattnet och bildar ett så kallat estuarium, ett vattenområde med varierande salthalt. Älvmynningen är förklarat som naturreservat, Nordre Älvs estuarium. Ur fiskesynpunkt går gränsen mot havet längs en linje dragen från västligaste udden av Kalhed Näsa (Kali Näsa) på Hisingen till västligaste udden av Klubbenäs på fastlandet. (källa)
8. Vid övergången till havsvik har älven genom århundraden lämnat enorma mängder sediment som grundat upp älvmynningen och tillsammans med landhöjningen bildade närmare tjugo stora och små öar varav Hammarsön var den största. Idag är den lilla Sandslåön den enda som är kvar. Sandslåön avskiljs från fastlandet genom en kort vattenled som fick namnet Tapparrännan eftersom den användes för att leda timret in i Kungsgårdsfjärden. (källa)
9. Göta byggdes på Lindholmens varv i Göteborg. Sjösättningen ägde rum den 30 september 1889 och blev mer högtidlig än Sveas. Ingen kunglighet var dock närvarande. Detta lär ha berott på en episod som återgavs på följande sätt i minnesskriften Lindholmen 1845-1945: "Den 18 augusti, sålunda fem veckor innan pansarbåten Göta skulle gå i sjön, kom kungen från avslutad sommarsejour i Marstrand med det kungliga chefsfartyget Drott och gick till ankars utanför Nya varvet. Det blåste friskt och sjön gick hög särskilt i älvmynningen. Chefen på Drott hade skickat bud till Emil Telander, Lindholmens chef, att möta där med lämplig farkost, som kunde föra kungen till varvet, men i stället kom en gammal smutsig arbetsbåt, som Telander skickat ut med meddelande, att han icke kunde skaffa någon för ändamålet passande båt. Alla voro upptagna för söndagsutflykter. Kungen gick ner i Drotts lilla öppna barkass och var utsatt för mycket vattenskvätt och kom till Lindholmen i dåligt humör, för vilket han gav rikligt utlopp då Telander skulle hälsa honom välkommen. Bland annat beklagade han de svenska varvchefernas dåliga organisationsförmåga. Det att sända den smutsiga verkstadsbåten betydde ej så mycket deras försummelser i praktiskt taget allt. Men då kungen kom med denna anklagelse förlorade Telander helt balansen, vände sig helt om och gick rak och stolt ifrån konungen rätt genom den samlade Lindholmsbefolkningen, som hade skockat sig nere på varvet och för vilka Telander alltid var mäktig chef. Dessa veko åt sidan, öppnade en bred passage för honom, bugade sig som om han varit själva majestätet.". (källa)
10. År 1942 bytte fästningen namn till Göteborgs kustartilleriförsvar (GbK) och blev stamort för dåtida Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4). Statens fastighetsverk förvaltar fortet och planer finns på att återställa det i sådant skick, att det kan visas för allmänheten. Det finns indikationer på att cirka 50 kilo fotonegativ ska ha lämnats över till Krigsarkivet 1955. Man tror, att de kan ha rört sig om fotodokumentation av fästningen genom historien, men av detta har inget gått att spåra. Även fortet Nya Älvsborg (som började byggas redan 1650) på Kyrkogårdsholmen i älvmynningen kallas i folkmun ofta för Älvsborgs fästning. (källa)