Ämbetsverk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ämbetsverk

1. Bergskollegium var ett centralt ämbetsverk i Sverige som fungerade åren 1637–1857 (fram till 1649 under namnet Generalbergsamtet, även kallat Bergsämbetet) med uppgift att leda och kontrollera gruvnäringen och metallförädlingen. Bergskollegium var ett uttryck för bergsregale och var kronans ämbetsverk över bergshanteringen i de olika bergslagen. De utfärdade bl.a. privilegiebrev till masugnar, hammarsmedjor och manufakturverk. (källa)
2. Offentliga svenska kungörelser utgick förr från kungen, från de centrala ämbetsverken, länsstyrelser, kommunernas styrelser, tjänstemän och enskilda personer. Kungörelse krävdes ofta som villkor för att ett ärende skulle få laga kraft. Kungens, hovrätternas och de centrala ämbetsverkens kungörelser trycktes i "Svensk författningssamling", länsstyrelsernas i de s.k. länskungörelserna. och de meddelanden som det lagligen ålåg offentliga myndigheter eller enskilda personer att publicera i "Post- och Inrikes tidningar". Denna typ av kungörelser (med vissa undantag, bl.a. alla kungörelser utfärdade av icke myndighet) kallas i och med nya regeringsformen istället förordning. (källa)
3. Ett centralt (verkschef) ämbetsverk eller statligt verk är en statlig myndighet som är direkt underställd regeringen. I modern svensk lag- och förordningstext används i stället uttrycket central förvaltningsmyndighet. (källa)
4. Landskapets flagga och vapen och deras användning i landskapet, användningen av landskapets flagga på landskapets fartyg samt på handelsfartyg och fiske-, fritids- och därmed jämförbara farkoster som har hemort i landskapet, dock så att statliga ämbetsverks och inrättningars samt enskildas rätt att använda rikets flagga inte får inskränkas. (källa)
5. Krigsrådstiteln användes för vissa fasta ämbeten eller ämbetsverk i den högsta militära förvaltningen. I Sverige kom termen in i denna betydelse 1538 med Conrad von Pyhy, som bland annat innehade posten som överste krigsråd, och vid hans sida för Sten Eriksson Leijonhufvud titeln. Deras uppgift var krigsväsendets allmänna ledning, men den blev inte närmare reglerad, och hela ämbetet försvann åter med Pyhys fall. (källa)
6. Skolöverstyrelsen (SÖ) var ett svenskt centralt ämbetsverk för skolfrågor, bildat 1920 genom sammanslagning av Folkskoleöverstyrelsen och Läroverksöverstyrelsen. Skolöverstyrelsen ansvarade ursprungligen för framförallt folkskolor och läroverk. Sedermera styrde Skolöverstyrelsen över enhetsskolan/grundskolan och gymnasieskolan. Under ämbetsverket sorterade länsskolnämnderna, vilka inrättades 1958. Skolöverstyrelsen ersattes 1991 av Statens skolverk. (källa)
7. Så långt var ju allting gott och väl, men Bergströms starkt byråkratiska läggning ställde honom helt naturligt i konflikt med det då härskande Lantmannapartiet, i all synnerhet då detta tydligt visat sin benägenhet att genom sin makt över budgeten tvinga fram önskade förändringar i ämbetsverkens organisation. Skarpa hugg växlades ock ofta mellan Bergström och partiets ledare, greve Arvid Posse, och striden drevs till sin spets när riksdagen 1874 drog in anslaget till presidentlönen i kommerskollegium. Trots det fanns denna post uppförd på nästa års budget. Företaget ogillades av 1875 års konstitutionsutskott, vars mening delades av Andra kammaren, och när samtidigt ett annat förslag från kunglig majestät att ordna frågan förkastades, fann Bergström situationen ohållbar och begärde sitt avsked den 11 maj 1875. (källa)
8. 1812 upphöjde Helsingfors till huvudstad för det nya autonoma storfurstendömet Finland av den ryske tsaren Alexander I. Först sedan Helsingfors genom manifest av 27 mars 1812 bestämts till landets huvudstad och säte för styrelsen samt ämbetsverkens överflyttning från Åbo inom tio år därefter verkställts och Kungliga Akademien i Åbo, som genom brand blivit husvill, 1828 förvärvats åt Helsingfors, vidtog en avgörande vändning i stadens utveckling, vilken sedermera fortgått, visserligen i stillhet, men i oavbrutet raskt tilltagande, så att den kort förut oansenliga köpingen snart i verkligheten blev huvudhärden för landets och folkets liv på alla områden. (källa)
9. Namnet har uppenbarligen samma ursprung som kansler och betecknade väl först den lokal, där ifrågavarande tjänstemän arbetade, men sedan kollektivt dem själva som ämbetsmyndighet. Kansliet blev överallt ett viktigt organ för den uppväxande regeringsmakten, och de främsta kanslitjänstemännen var ofta nog furstens rådgivare på samma gång som hans organ för den formella expeditionen, men i den mån nya ämbeten och ämbetsverk uppstod för särskilda områden av regeringen, modifierades kansliets ställning på olika sätt. (källa)
10. Ordet kollegium kommer av det latinska ordet collegium som betyder sammanslutning. Det kan dels gälla som benämning för ett äldre statligt ämbetsverk och dels en friare grupp av arbetskamrater inom en arbetsplats eller yrkesgrupp, till exempel ett lärarkollegium på en skola. Inom skolväsendet användes förr även benämningen kollega om en form av allmän lärare. Begreppet används även inom kyrkan, exempelvis kardinalkollegiet. (källa)