Ändtarm Synonymer Betyder Uttal

• rektum

Hur används ordet ändtarm

1. Ändtarmen eller stolgången (latin: rectum) är den sista delen av tarmkanalen. Ändtarmen mynnar på kroppens utsida via en cirka tre centimeter lång gång omgiven av slutande ringmuskler, den så kallade analkanalen. Öppningen i sig kallas anus. Ändtarmen är för det mesta tom, men när avföring kommer ned till ändtarmen utlöses avföringsreflexen, som resulterar i att colon och hela ändtarmen utför en kraftig kontraktion. Då slappnar även den inre analsfinktern av och sinnesceller förmedlar en signal till hjärnan om att tarmen behöver tömmas. Människan kan i detta läge viljestyrt välja att knipa igen ringmuskeln eller att tömma tarmen. (källa)
2. Analsex är en sexuell aktivitet där en part stimulerar sin partners anus, till exempel med hjälp av fingrar eller genom att föra in penis, tunga eller en penisattrapp i ändtarmsöppningen. Det förekommer såväl bland homosexuella som bland heterosexuella par. (källa)
3. Lavemang är ett slags ändtarmssköljning. Detta är en av de äldsta terapeutiska metoderna som ännu är i bruk i skolmedicinen. Redan inom klassisk grekisk medicin var det känt att lavemanget kan ha en hälsobefrämjande effekt. Även inom alternativmedicinen har lavemanget en roll att spela. (källa)
4. Vanliga symtom på gonorré är flytningar från urinröret hos mannen och i slidan hos kvinnan, men även ändtarmen och svalget kan drabbas. Andra symptom inkluderar sveda vid urinering, mellanblödningar och smärta i pungen. Om slidsekret eller sperma har hamnat i ögonen kan dessa svullna upp och bli röda. I mer sällsynta fall kan man också drabbas av feber, smärta i magens nedre del och/eller svullnad eller värk i exempelvis fotleden eller knät. Gonorré ger vanligtvis inte symptom då man har det i svalget. Symptomen framträder vanligtvis inom cirka en vecka från smittotillfället, men kan också framträda senare. (källa)
5. Det är viktigt att kvinnans bäckenbotten alltid blir ordentligt undersökt efter förlossningen. Några få procent av kvinnor som föder vaginalt får en skada på ändtarmens ringmuskel. Sådana bristningar ska sys av en läkare på operationsavdelning. Ännu en SBU-översikt av forskningen visar att fler förlossningsbristningar kan upptäckas i tid, så att de kan åtgärdas effektivt, om det är två personer i stället för en som undersöker kvinnan efter förlossningen, samt om ultraljudsundersökning via ändtarmen används som tillägg till vanlig undersökning. (källa)
6. Tjocktarmens muskler ligger i tre parallela muskelband, som är kortare än tjocktarmen i utsträckt läge. Detta är vad som gör att tjocktarmen har ett flertal utbuktningar. Dessa muskler utför huvudsakligen tre typer av kontraktioner: segmenteringsrörelser, massrörelser och antiperistaltiska rörelser. Dessa kontraktioner blandar tarmens innehåll, och förflyttar det långsamt mot ändtarmen. Segmenteringsrörelserna är de vanligaste, som ser till att tarmens innehåll långsamt förflyttas mot ändtarmen. 2-4 gånger per dag utförs kraftiga kontraktioner i början av tjocktarmen kallade massrörelser, oftast i samband med måltid. Peristaltiska rörelser är ovanliga i tjocktarmen, men antiperistaltiska förekommer oftare. Dessa pressar tarmens innehåll i motsatt riktning, för att se till att mer vatten och natrium kan absorberas upp ur tarminnehållet. (källa)
7. Ett stolpiller, eller suppositorium är en farmakologisk beredningsform, avsedd att föras in i ändtarmen, där det avger sin aktiva substans. Stolpillret är patronformat och skall föras in med den spetsiga änden först. Inom svensk sjukvård rekommenderas dock ofta att föra in stolpillret med den trubbiga änden först, anledningen anges ofta vara att det finns risk för skav mot ringmuskeln från insidan. Detta är dock svårt att hitta belägg för. Däremot går införandet på grund av spolformen lättare om den spetsiga änden införs först och därigenom särar ringmuskeln. Dessutom behöver den inte föras in med fingrarna lika långt eftersom ringmuskelns tryck gör att den glider av sig själv när den tjockaste delen passerat ringmuskeln. Förutom den aktiva substansen består suppositoriet av ett material som smälter vid kroppstemperatur. (källa)
8. De egentliga trollsländorna är snabba och uthålliga flygare. De är rovdjur som jagar andra flygande eller stillasittande insekter. Jakten sker ofta i närheten av sjöar, kärr och andra stillastående vatten med riklig växtlighet, samt vid sakta rinnande vattendrag. Larverna, som lever i vatten med gyttjebotten och rik växtlighet, är även de rovdjur som fångar och äter olika slags små vattendjur, men ibland även större byten som fiskyngel och grodyngel. Sitt byte fångar de med ett för alla trollsländelarver gemensamt fångstredskap, som kallas för en fångstmask och består av en ombildad underkäke. De andas med i ändtarmen belägna tarmgälar som tar upp syre genom att vatten pumpas in och ut. Vid fara kan de även använda sig denna teknik för att hastigt förflytta sig. Genom att häftigt och gång på gång driva ut vattnet ur ändtarmen rör de sig snabbt framåt ett stycke. (källa)
9. Koloskopi kallas undersökning av tjocktarmen med ett smalt, böjligt instrument, så kallat endoskop. Endoskopet dokumenterar tarmen med fiberoptik som för en vy av tarmens insida till en bildskärm. Läkaren kan granska tarmens slemhinnor och även ta prover av denna. Undersökningen kan av vissa upplevas som obehaglig eller smärtsam. Smärtan kan ha att göra med själva inträngandet genom ändtarmens ringmuskel, och kan även inträffa när instrumentet passerar tarmkrökarna. Starkt obehag kan upplevas genom att tarmen blåses upp med luft vartefter instrumentet förs allt längre in i kroppen. Vid behov ges lugnande och smärtstillande preparat. Lustgas kan förekomma, liksom narkos. (källa)
10. Ryggsmärta eller ryggont är smärta i nacke eller nedre delen av ryggen och som kan stråla ut i armar och ben. Ryggsmärta är mycket vanligt, och i stort sett alla drabbas någon gång i livet. Det är sällan symptom av någon allvarligare sjukdom, och i del flesta fall går smärtan över av sig självt. I vissa fall finns en annan bakomliggande sjukdom, vilket bör utredas. Vårdguiden 1177 rekommenderar att man söker sjukvård om smärtan inte gått över på 3 veckor eller att man söker akut om: smärtan är ovanligt stark, man har domningar i ben, könsorgan, eller ändtarm, har svårigheter att kissa, eller samtidigt har ont i bröstkorg eller mage, har feber, känner sig mycket sjuk, eller nyligen varit med om en olycka. (källa)