Ängsblomma Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ängsblomma

1. I Carl's A.B.C. och bilderbok, är fyra av Daddas visor från 1872 avtryckta, bland annat "Bä, bä, svarta lam". Enligt Klingberg kan det vara detta tryck, som förmedlat texten till den version som Ottilia Adelborg publicerade i utgåvan av Ängsblommor (1890), där texten är ändrad till "Bä, bä, hvita lamm", och som i sin tur sannolikt inspirerat Tegnér till en ytterligare bearbetning och tonsättning av texten. I Ängsblommor skriver Adelborg under texten "Bleking" (se bild, rutan i övre vänstra hörnet), vilket antyder att hon menar att texten är en folklig tradition från Blekinge. (källa)
2. Under Tudor-eran (1485–1603) i Storbritannien började det bli vanligt att anlägga lågvuxna grönområden för rekreation och spel. De bestod dock sällan av det gröna gräs vi använder i våra gräsmattor idag, utan ängsblommor såsom kamomill och timjan var betydligt vanligare. Under den jaboska perioden, det vill säga under det tidiga 1600-talet, blev trädgårdsskötsel mycket fashionabelt bland den europeiska adeln och den täta, lågt klippta gröna gräsmattan dök upp i England. En välskött gräsmatta kom att symbolisera status och god smak, och bruket spreds till många andra europeiska länder. Under det tidiga 1700-talet var den öppna engelska parken oerhört populär runt om i Europa. (källa)
3. Anna Munthe-Norstedt betraktades länge endast som en talangfull dilettant. Hon målade figurkompositioner och djurtavlor, särskilt stilleben med blommor och frukter i det lilla formatet. Hon arbetade även med genremåleri och porträtt och målade ett antal hundporträtt av sina många hundar. Munthe-Norstedt uppmärksammades snart för sin skicklighet, och i synnerhet blev hennes intima interiörbilder och daggfriska målningar med svenska ängsblommor mycket beundrade. (källa)
4. Hon var dotter till domprosten Samuel Widebeck och Carolina Ulrika Ekmarck och svägerska till Arent Silfversparre. Widebeck studerade vid Högre konstindustriella skolan i Stockholm 1880–1885 innan hon fortsatte sina studier utomlands. Hon var anställd som mönstertecknare vid Föreningen Handarbetets vänner där hon 1905 även utsågs till föreståndare för föreningens museum. Tillsammans med Carin Wästberg arbetade hon under signaturen W.W. och denna signatur användes på ritningar och finare kompositioner. Förutom det textila området där hennes hautelissetapet Vårdinge fuga och bonaderna för Gustaf Adolf kapellet i Lützen, samt en serie Birgitta vävnader som utgör hennes höjdpunkter arbetade hon med formgivning av glas, möbler och silver. Redan i slutet av 1887-talet resulterade samarbetet med Wästberg att man erövrade priser vid olika utställningar bland annat ett andrapris för en vattenkaraff i glas 1886 och ett förstapris för en glasmålning 1890. Efter Wästbergs resa till England 1891 märktes en starkare stilisering av produkterna och ett friare ställningstagande gentemot de historiska stiltyperna. Widebeck var en habil tecknare och bevarade skissböcker visar naturstudier, främst av ängsblommor, men även äldre textil, heraldisk konst, samt ett stort antal pennteckningar från Bofors och Björkborn. Tillsammans med Wästberg deltog hon i Svenska slöjdföreningens utställning 1892, Allmänna konst- och industriutställningenn i Stockholm 1897, Svenska konstnärernas förenings utställning i Stockholm 1898, Nordiska museets utställning 1902 och på Friesens park i Stockholm 1909, Göteborgs konstförenings retrospektiva utställning 1911, Baltiska utställningen i Malmö 1914 och Göteborgsutställningen 1923. Widebeck är representerad vid Nordiska museet och Armémuseum, Hallwylska museet i Stockholm och Sörmlands museum. (källa)
5. Almåsparken eller Sinnenas park är en 1940-talspark i nordvästra delen av centrala Borås, nära Byttorps vägport längs Alingsåsvägen mellan stadsdelarna Norrby och Parkstaden. Den renoverades 1996–1997 med lövade överbyggda ingångar i öster och väster. Omgiven av gamla lönnar och oxelträd har parken ungefär 450 olika växtarter. I parken finns en örtagård för krydd- och medicinalväxter samt en avdelning med ängsblommor. 1999 avtäcktes konstnären Christian Partos fantasyliknande fontänskulptur Viskarn under ett par päronträd. (källa)
6. Orkidéer, liljor och andra vackra ängsblommor (1969). (källa)
7. I äldre tid, d.v.s. ännu i början av 1900-talet inleddes konfirmationsperioden med läsförhör, där man lärde sig Fader vår och katekesen. Själva konfirmandundervisningen pågick fyra till sex veckor som fördelade sig över två terminer. Konfirmationen skedde vanligtvis under midsommarhelgen. Kyrkan var prydd med hägg- eller rönnkvistar och kransar av ängsblommor. Konfirmanderna tågade in i kyrkan i sina nya konfirmationskläder. Flickornas klänningar var under 1800-talet svarta. Under 1900-talets första år övergick man till vita klänningar. Det var ett mode som snabbt slog igenom, och ofta uppmuntrades av prästerna som betonade att konfirmationen var en glädjefest. Bruket av enhetliga vita albor över kläderna spreds på 1960-talet enligt modell från Sverige. (källa)