Ärftlighetslära Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ärftlighetslära

1. Mendelska sällskapet är den första svenska genetiska sammanslutningen. Sällskapet grundades 1910, tio år efter återupptäckten av Gregor Mendels lagar. Sällskapet anordnar föreläsningar inom genetikens olika områden och utger sedan 1920 tidskriften Hereditas. Sällskapets syfte är att sprida kunskap om ärftlighetsläran. (källa)
2. Efter akademiska studier blev Nils Herbert Nilsson filosofie kandidat 1910 och filosofie licentiat 1914. Han disputerade 1915 – under namnet Heribert-Nilsson – vid Lunds universitet, och blev samma år docent i botanik vid Lunds universitet. 1920 blev han docent i ärftlighetslära och artbildningsteori, samt erhöll 1926 professors titel. Nils Heribert Nilsson var 1912–1928 ledare för förädlingsarbetena med råg, havre och potatis vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt och från 1928 professor i botanik vid Lantbruks- och mejeriinstitutet på Alnarp. 1932 utnämndes han till professor i systematisk botanik och ärftlighetslära vid Lantbrukshögskolan i Ultuna. Åren 1934–1948 var han professor i botanik, särskilt systematik, morfologi och växtgeografi, vid Lunds universitet. Utnämningen till professor i Lund föregicks av en segdragen strid mellan Nilsson och framförallt Göte Turesson om vem som var mest kvalificerad för tjänsten. Nilsson bedömdes slutligen ha bäst meriter och tillträdde tjänsten som professor i Lund, varefter Turesson fick överta Nilssons tidigare professur vid Lantbrukshögkolan. (källa)
3. Evolutionär biologi behandlar bland annat evolution, populationsgenetik, ärftlighetslära, genetisk variation, Mendels ärftlighetslagar, reproduktion. (källa)
4. Genetik, (ärftlighetsforskning) ärftlighetslära, är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet (arvsmassan) är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna (arvsanlagen) uppstår, samt den biologiska variationen. Alltsedan förhistorisk tid har människorna förbättrat husdjur och odlade växter genom att använda indirekt kunskap om hur egenskaper ärvs från föräldrar till avkomman för att genomföra mer eller mindre systematisk avel. Men det vetenskapliga studiet av de genetiska mekanismerna tog sin början först med Gregor Mendel vid mitten av 1800-talet. Mendel kände inte heller till de grundläggande molekylära genetiska mekanismerna. Men genom systematiska kontrollerade experiment och noggrann statistik kunde han klarlägga generella principer för hur nedärvningen går till, till exempel att det som ärvs är ett antal enskilda särdrag, arvsanlag, som ärvs oberoende av varandra, det som senare kom att kallas gener. (källa)