Ärga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ärga

1. Flussmedlet soda utvanns genom urlakning av havsalger från havet. I Böhmen, Tyskland och Norden använde man ursprungligen pottaska från bok- eller barrträdaska. Järnföroreningar gjorde pottaskeglaset gröntonat, och på 1500-talet börjar man använda mangandioxid (brunsten) för att färga av glasmassan. Med tiden börjar man importera soda från medelhavstrakterna för att kunna framställa ett renare glas. Kaliumglaset var välämpat för glasslipning och fortsatte därför tillverkas i Böhmen, och sedan man på 1670-talet och 1680-talet börjat använda kalksten som stabilisator. Andra modernare stabilisatorer är dolomit, bariumkarbonat och zinkoxid. (källa)
2. Det röda färgämne som utvinns ur lacca har inget etablerat svenskt namn. Det engelska namnet är lac dye. Det har mycket länge använts för att färga naturliga textilfibrer, som ull och silke, och man har hittat lac dye i en persisk ullmatta tillverkad så tidigt som år 714 f.Kr. Sedan 1800-talets slut har det till största delen ersatts av syntetiska färgämnen men tillverkas fortfarande som en restprodukt till schellack och marknadsförs i liten skala som ett miljövänligt alternativ. (källa)
3. Gårding (av holländska gording) är ett rep som används för att bärga ett råsegel eller för att dämpa eller ta vinden ur det. Gårdingarna sitter fast antingen vid seglets undre lik (bukgårdingar) eller vid dess stående lik (nockgårdingar), och leds därifrån på seglets förkant genom block över eller på rån. De gårdingar som sitter på seglets akterkant kallas slabbgårdingar (buk- och nockslabbgårdingar). Gårdingar namnges efter de segel de tillhör, till exempel fockebuk- och fockenockgårdingar, stormärsedämpgårding och så vidare. (källa)
4. Henna är ett rödbrunt färgämne i form av ett vanligen grönt pulver som i Sverige framförallt används för att färga hår. Henna är det arabiska namnet på busken Lawsonia inermis från vilken bladen insamlas och torkas. Henna har använts framförallt i Asien, Mellanöstern och Afrika under tusentals år för att göra mönster på händer och fötter, men är i västvärlden mest känt som hårfärgningsmedel. Även på andra kroppsdelar förekommer det att man gör icke-permanenta tatueringar med henna. (källa)
5. För att studera vävnader så genomgår preparatet flera steg. Fixeringen görs för att inte vävnaden ska förändras efter den har tagits från sin naturliga miljö. Detta följs av dehydrering och inbäddning som möjliggör snittning av vävnaden. Därefter snittar man vävnaden i mindre delar för att sedan färga den. Därefter kan en bedömning av vävnaden göras i mikroskop. Bedömningen görs av läkare eller specialutbildade biomedicinska analytiker. (källa)
6. Hundkäx har länge används för växtfärgning och kan med modern krombeta användas för att färga ull från bronsgult till olivgrönt. Nyman anger att hela växten användes för att färga ull och lin gult med alunbeta eller lutbeta respektive, men att de outslagna blomställningarna gav bäst gul färg.. En dekokt av hundkäx tillsammans med kalk kunde också användas för att betsa trä gult. (källa)
7. Häggen är allmän över hela Norden såväl på låglandet som i fjällen ända till trädgränsen, och förekommer sporadiskt som en låg, nedtryckt buske ännu högre upp. Dess stenfrukter, "häggbären", som mognar i augusti är svartglänsande, väldigt söta och sträva. Trädets bark och blad har en bittermandelartad doft, som även ingår i blommornas vällukt. Särskilt barken och fruktstenarna är (liksom bittermandeln) rika på det ämne (amygdalin), varur blåsyra och bittermandelolja kan framställas, men bären bedöms som ofarliga. Fruktköttets mörka saft användes stundom till att rödfärga vin och likörer. Trädets ved är fin, jämn, tämligen hård och seg och därigenom tjänlig. (källa)
8. Sockerkulör är en kolloid. Även om de huvudsakliga funktionerna av sockerkulör är för att färga saker, kan det även användas på andra sätt. I läskedrycker fungerar den som emulgeringsmedel för att försena bildningen av vissa sorters "floc" och dess små skyddande egenskaper kan hjälpa till att förebygga oxidation bland smakkomponenterna i drycker på flaska. (källa)
9. Dagens typiska korvetter är storleksmässigt mellan patrullbåtar och fregatter i både storlek och egenskaper. Deras deplacement är mellan 500 och 2 500 ton och deras längd mellan 55 och 100 meter. De är ofta beväpnade med medel- eller småkalibriga vapen, ytmålsrobotar och luftvärnsrobotar samt undervattensvapen. Många kan antingen ta emot eller härbärga en helikopter för ubåtsjakt. (källa)
10. Kylarvätska förekommer i alla typer av vätskekylda förbränningsmotorer, som exempelvis i 4-takts bensinmotorer och dieselmotorer. Vanligtvis består den av en blandning av glykol, avsaltat vatten och olika korrosionshämmande tillsatser. Glykolen sänker fryspunkten på vattnet i kylarvätskan så att den är flytande vid temperaturer under 0 °C. Vid blandningsförhållandet vatten/glykol 1:1 ligger fryspunkten på c:a -35 °C. Övriga tillsatser är främst avsedda att förhindra korrosion i motorns kylkanaler och i kylarelementet. En tillsats finns också för att färga kylarvätskan i avvikande färg för att förhindra förtäring då den är starkt toxisk. (källa)