Äventyrsserie Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet äventyrsserie

1. Bland de nya svenska serierna fanns Felix, delvis inspirerad av Tintin. Rolf Gohs lanserade en vardagsnära äventyrsserien Mystiska 2:an, och Rune Andréasson placerade sin hemvävda barnserie Bamse i egen tidning. (källa)
2. Rolf Ernst Gohs, född 26 oktober 1933 i Tallinn, död 23 augusti 2020, var en svensk illustratör och serietecknare. Han är känd som tidningen Fantomens meste omslagsillustratör och för sin stilbildande äventyrsserie Mystiska 2:an. (källa)
3. Bovil avled hastigt 1949. Hans mest långlivade serie Tusen och en natt övertogs av Bengt Olof Wennerberg, "Bowen", som fortsatte med serien till 1960, och den av Bovil bara påbörjade Sinuhe egyptiern övertogs av Göte Göransson. Göransson kom sedermera att skapa flera äventyrsserier, däribland Tiger-Lasse (Teknikens Värld 1952-1954) och Texas Jim (Fantomen 1954-1956), samt serieversioner av romaner som Biggles på Borneo av W.E. Johns, Svartskäggs hemlighet av John Meade Falkner, Djungelboken av Rudyard Kipling, och Greven av Monte Cristo av Alexandre Dumas d.ä. (källa)
4. Moores första tid på Fantomen inspirerades av hur Alex Raymond tecknade sina serier. I mitten av 30-talet hade redaktörerna på King Features en favoritstil för äventyrsserier, som Alex Raymond använde på dagsstrippen Secret Agent X9 och söndagsserierna Flash Gordon och Jungle Jim. (källa)
5. Serieproduktionen i Sverige har till stora delar influerats av vilka utländska serietraditioner som importerats mest. Vid början av 1900-talet var de svenska humorserierna påverkade av 1800-talets europeiska skämtteckningstradition, medan de första barnserierna sprang ur det likaledes europeiska fenomenet bilderböcker. Mellankrigstiden födde återkommande serier av amerikansk dagspresstyp, vilka blev vanliga i veckotidningarna, och under 1940-talet skapades de första äventyrsserierna med inspiration från trettiotalets amerikanska motsvarigheter. Efter andra världskriget inleddes utgivningen av svenskspråkiga serietidningar, ofta innehållandes amerikanska serier, men också de med inhemskt material. 1970- och 80-talen blev en guldålder för de fransk-belgiska albumserierna, och flera förlag gav också ut många svensktecknade serier i samma format. 1980-talet kom vidare att innebära flera nya serieskapare varav många var inspirerade av amerikanska undergroundserier. Mot slutet av århundradet började utbudet av självbiografiska serier att bli allt större, och vid 2000-talets början upplevde Sverige en våg av manga och andra asiatiska serier, vilket även kom att påverka svenska serieskapare. (källa)
6. Första numret av Seriemagasinet kom ut under hösten 1948, som ett led i det lilla förlaget Press och Publicitys ambition att etablera sig på den jungfruliga svenska seriemarknaden. Det gjorde man genom att införa ett helt nytt format. De äventyrliga serieepisoderna fick bli längre än i andra svenska äventyrstidningar. Huvudnumret i tidningen var från första numret den italienska äventyrsserien Amok av Tony Chan, som därmed introducerades för en svensk publik. Man gav denna Fantomen-kopia namnet Kilroy i Sverige efter klottret Kilroy was here!, som blivit så sällsamt populärt i andra världskrigets slutskede och nu nådde smått mytiska dimensioner. Det dök upp på de mest spridda och oåtkomliga platser i världen, men ingen verkade veta vem som skrev dem. Således hade nummer 1/1948 på framsidan några serierutor med "Kilroy" och rubriken KILROY är här. (källa)
7. Rick O'Shay är en tecknad serie skapad 1958 av amerikanen Stan Lynde. Serien var en komisk strippserie som publicerades i dagspressen, men utvecklades så småningom till en välberättad komisk äventyrsserie. Namnet Rick O'Shay är en ordlek med det engelska ordet för rikoschett. (källa)
8. 1967 utkom för första gången den svenska serietidningen Buster med inriktning på äventyrsserier. Ganska snart gick man över till att i första hand publicera sportserier. Material hämtades från den brittiska förlagan och andra Fleetway-titlar, men efter hand började man även ta in andra serier med betoning på sport, inte minst svenska originalserier som "Åshöjdens BK". (källa)
9. Genremässigt har man traditionellt huvudsakligen skilt mellan humorserier och äventyrsserier. Begreppet komiska äventyrsserier kombinerar element från båda. Två genrer som ofta förknippas särskilt med seriemediet är fabeldjur och superhjältar. Andra vanliga genrer är fantasyserier, metaserier, pantomimserier, självbiografiska serier och sportserier. Utöver underhållningsserier förekommer även tecknade serier i informationssyfte. (källa)
10. Ett antal markeringar kan sägas vara universella för alla serier. En tydlig skillnad kan dock hittas mellan t.ex. den västerländska och den japanska serietraditionen. Det finns även en viss skillnad mellan hur humorserier och äventyrsserier använder sig av markeringar, då de senare (åtminstone nu för tiden) siktar på en mer realistisk upplevelse. Moderna äventyrsserier innehåller till exempel sällan fartstreck utan skildrar oftare rörelse med frusna ögonblicksbilder, och istället för tankebubblor med symboler skildras sinnestillstånd med ansiktsuttryck och kroppsspråk. (källa)