Åberopa Synonymer Betyder Uttal

• hänvisa till
• åkalla

Hur används ordet åberopa

1. I Sverige finns det inte något generellt förbud mot karaktärsvittnen. Som grundregel gäller dock att vittnen inte får höras i "chikanöst syfte", vilket innebär att man inte har rätt att åberopa vittnen till styrkande att endera part är klandervärd i största allmänhet. För att ha rätt att åberopa ett vittne krävs det att omdömena har betydelse för saken. Ett karaktärsvittne har, i allmänhet, lägre bevisvärde än övriga vittnen. Om vittnet även är en närstående person får denna inte avlägga ed vilket sänker bevisvärdet ytterligare (36 kap. 13 § rättegångsbalken). (källa)
2. För att avgivaren skall kunna åberopa sin förutsättning krävs det att han inte vid avtalsslutet kände till att den var felaktig. Som huvudregel kan han inte heller åberopa förutsättningen om han bort inse att den var felaktig. Beträffande vissa förutsättningar (till exempel vid fel i köpt vara) har avgivaren (köparen) undersökningsplikt. (källa)
3. Den 20 mars 1695 utfärdade landshövdingen i Västerbottens län, Gustaf Douglas, en förordning om rätten att inneha kyrkstuga. Den stadgade att varje hemman hade rätt till ett kyrkhus bestående av en stuga med kammare och förstuga samt ett stall. Den som inte var hemmansägare kunde alltså inte åberopa någon rätt att ha en kyrkstuga. (källa)
4. Plädering (slutplädering) är ett slutanförande som part eller hans ombud får tillfälle till enligt 43 kap. 9 § (1942:740) rättegångsbalken under slutfasen av en huvudförhandling i en rättegång i domstol. Under pläderingen kan parten sammanfatta det rättsliga läget och argumentera för vad som talar för hans sak. Han kan även införa nya argument i målet genom att åberopa rättsfall och förarbeten. Detta utgör inget som strider mot rättegångsbalkens regler i övrigt om att ny bevisning inte får införas eftersom en grundförutsättning för alla rättegångar är att "domaren känner lagen" (jura novit curia). (källa)
5. Normalt har den som har talerätt initiativrätt, det vill säga rätt att inleda en rättegång, framställa yrkanden, åberopa grunder och bevisning samt rätt att överklaga rättens dom eller beslut. (källa)
6. Tyrannernas storhetstid infann sig på 500-talet f.Kr. då många regeringar störtades i Grekland och Kleisthenes regerade i Sikyon på Peloponnesos och Polykrates regerade över Samos. Det var under denna tid som persiska riket lyckades hota Grekland allvarligt genom att stödja tyrannerna mot deras inre fiender. De grekiska tyrannierna var i princip en konsekvens av de lägre klassernas kamp mot aristokratin samt präst- och kungastånden som kunde åberopa arkaiska traditioner och mytologi. Tyrannerna vann ofta makten genom kupper och blev ofta populära härskare, åtminstone inledningsvis. Peisistratos till exempel blev ihågkommen genom en episod (återgiven av Aristoteles men förmodligen uppdiktad) där han befriade en bonde från skatt eftersom hans mark gav en så klen skörd. Däremot störtades och mördades Peisistratos söner Hippias och Hipparchos. (källa)
7. År 2017 rapporterade norska skatteverket att de hade en utfärdat en miljon personnummer till utländska medborgare utan att kontrollera deras identitet. Detta medförde att bedragare kunde åberopa bidrag för upp till sju individer samtidigt. (källa)
8. För politiska församlingar i Sverige finns en möjlighet till så kallad minoritetsbordläggning. Denna möjlighet är bland annat inskriven i kommunallagen och syftar till att skydda församlingen mot att viktiga beslut fattas när många ledamöter inte är närvarande. Minoritetsbordläggning innebär att församlingen kan tvingas bordlägga ett ärende även om bara en tredjedel av församlingens närvarande ledamöter har röstat för detta. En sådan minoritetsbordläggning skjuter upp ärendet tills nästa sammanträde, för att ge ej närvarande ledamöter möjlighet att ta ställning till ärendet. Det går inte att åberopa minoritetsbordläggning mer än en gång per ärende. Om ett ärende ska bordläggas mer än en gång krävs enkel majoritet för åtgärden. (källa)
9. Fackföreningsmedlemmar kan få hjälp att förhandla med arbetsgivaren och ett rättsskydd och juridisk hjälp vid tvister med arbetsgivaren. Fackföreningar har oftast också förhandlat fram gruppförsäkringar. För att få lön enligt rådande kollektivavtal eller för att vara med i fackföreningens arbetslöshetskassa behöver man inte vara medlem. Den som är medlem i en facklig organisation blir automatiskt bunden av det och kan själv göra sina rättigheter gällande. Den som inte är medlem kan inte åberopa kollektivavtalet för att få ut en högre lön. Arbetsgivaren måste förhandla med facket om verksamheten på företaget ska ändras i väsentligt grad, men om förändringen är på individnivå behöver arbetsgivaren bara förhandla om fackliga medlemmar. (källa)
10. Angående begreppet "laglig användning" anges följande i förarbetena: "Exempelvis hindrar inte upphovsrätten att någon tittar och/eller lyssnar på ett verk, eftersom att enbart titta och/eller lyssna på ett verk inte utgör ett upphovsrättsligt relevant förfogande. Det innebär att om någon vid webbläsning bland annat tar del av olagligt utlagda verk så kan han eller hon ändå åberopa inskränkningen. Oavsett om det är fråga om lagligt eller olagligt material ger bestämmelsen förstås inte någon rätt att ladda ner och spara kopior av verk, eftersom bestämmelsen endast gäller för tillfälliga former av exemplar." (Prop 2004/05:110 s 382). (källa)