Åkerbruk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet åkerbruk

1. Essai sur l'économie rurale de la Belgique (1863) Åkerbruket i Belgien (översättning Hjalmar Nathorst, Flodin, 1875). (källa)
2. Traditionellt var manchuerna till största delen ett bofast, åkerbruks- och hantverksidkande folk och antog buddhismen. Blott några få nordliga stammar, soloner, daurer och andra, vilka dock snarare torde böra anses som egentliga tunguser, håller ännu fast vid sin ursprungliga schamanism och sitt nomadiska levnadssätt. I militäriskt hänseende indelades manchuerna traditionellt i de åtta fänikorna, varför de även kallas Baqi ("åtta fanor"), men som blott väpnade med pil och båge används de vapenföra mer som jägare än som soldater. (källa)
3. Under tidernas lopp har åkerbruket i sluttande marker skapat terrasser i odlingslandskapet. Terrasserna ger terrängen en katakteristisk profil. För ögat uppfattas de som utplanade och stenröjda "trappsteg". (källa)
4. Den romerske författaren Cicero skrev följande i sin skrift Om Plikterna: "Av alla näringsgrenar är ingen ädlare, ingen nyttigare, ingen nödvändigare, ingen en friboren man mer värdig än åkerbruket". (källa)
5. År 1910 fanns de mest skiftande yrken och arbetsplatser inom byn: handlare, lärare, urmakare, borstbindare, stenarbetare, järnvägspersonal, gipsgjutare, smed, vägmästare, vagnmakare, sadelmakare, skräddare och toffelmakare samt jordbrukare då åkerbruket var huvudnäringen. Byn hade även en mästarinna i spettkakebakning. Idag har många av invånarna i Östra Grevie sitt arbete på annan plats. (källa)
6. Mytologin kring Demeter är något begränsad. Homeros ger inte åkerbrukets gudinna vidare stort utrymme, hon är för lantlig och för oridderlig för att passa in i dennes epos. Även i andra sammanhang är hon i stort sett frånvarande från olympernas äventyr. Den mest framträdande myten om Demeter och Persefone är den som beskrivs i den homeriska "Demeterhymnen". Myten beskriver hur Demeters dotter Kore (Persefone) blir bortrövad av sin morbror Hades, med Zeus godkännande. (källa)
7. I antikens Grekland förknippades Zeus framför allt med vädret, särskilt åskan och regnet, men beskrivs till exempel av Aiskylos som en allsmäktig himmelsgud. Han är åkerbrukets beskyddare. I konsten framställs han som en kraftigt byggd och skäggig man med åskviggen och en sköld som sina särskilda symboler. (källa)
8. Mannhardt, som en kort tid var docent i Berlin, vann aldrig befordran vid något universitet. Hans tidigare arbeten, Germanische Mythen (1858) och Götterwelt der deutschen und nordischen Völker (1860) stod under inflytande av den gamla tyska mytologiska skolan. Senare påverkades han av engelsmannen Tylor, och i sitt huvudverk Wald- und Feldkulte (2 bd, 1875-77), m.fl. arbeten gav han i anslutning till denne växtvärldens gudomligheter och åkerbrukets riter en animistisk förklaring. Detta arbete påverkade senare Frazer i dennes Golden bough, varigenom Mannhardt först tillfullo blev känd och uppskattad. (källa)
9. Saturnalia (latin), på svenska även saturnalier, var en högtid i det antika Rom, som firades den 17–23 december för att ära åkerbrukets gud Saturnus och Ops, den ymniga skördens gudinna. Festen hänsyftar på naturens återuppvaknande ur vinterns mörker och påminnelse om en gyllene tidsålder, som tänkts återvända till jorden. Allmänt jubel och glädje skulle därföråda under denna fest. Slavarna hade sin frihet sittande till bords med husbönderna och betjänades av dessa. Skänker utväxlades och all fiendskap och alla straff skulle vila. Saturnalia hade sålunda i det stora hela samma betydelse som den germanska och kristna julhelgen. (källa)